Godkännande som trafiklärare

För godkännande som trafiklärare ska sökande:

• ha fyllt 21 år
• ha körkort med förarbehörighet B utfärdat inom EES (under sammanlagt minst 3 av de senaste 10 åren)
• ha den körkortsbehörighet som utbildningen avser
• genomgått utbildning till trafiklärare inom yrkeshögskolan, eller annan likvärdig utbildning, och
• med hänsyn till sina personliga förhållanden kunna anses lämplig som trafiklärare.

Ett godkännande kan begränsas till att avse en eller flera behörigheter.

Utbildningen till trafiklärare 

Utbildningen till trafiklärare inom yrkeshögskolan (yrkeshögskoleexamen med inriktning trafiklärare) är en reglerad yrkesförberedande utbildning omfattande 300 yrkeshögskolepoäng. Utbildningen ska ge den studerande de kunskaper, kompetenser och färdigheter som krävs av arbetslivet för ett yrke som trafiklärare i trafikskola. I utbildningen ingår delkurserna arbetsmiljö- och ansvar, fordonssäkerhet och miljö, författningskunskap, trafikpsykologi, trafiksäkerhetsarbete, yrkespedagogik 1 och 2 samt lärande i arbete 1 och 2 (yrkespraktik i trafikskola). I utbildningen ska även ingå ett examensarbete.

För att ett redan befintligt godkännande som trafiklärare ska omfatta även utbildning på motorcykel, tung lastbil eller buss, krävs att sökanden har genomgått särskild utbildning för utbildare av förare för motorcykel, tung lastbil eller buss.

En bestyrkt kopia av examensbevis med tillhörande slutbetyg för din utbildning till trafiklärare inom yrkeshögskolan.

Handläggningen av ditt ärende påbörjas inte förrän din ansökan är komplett och avgiften är betald.

Till ansökan ska bifogas intyg om godkännande från särskild utbildning.

Transportstyrelsen kan inte ge förhandsbesked om godkännande som trafiklärare. Kraven för att kunna få sådant godkännande regleras bland annat i lagen och förordningen om trafikskolor, där Transportstyrelsen ska göra en prövning av om kraven är uppfyllda. Utöver de uppgifter som sökanden själv ska bifoga sin ansökan, hämtas för denna prövning in uppgifter från bland annat Polismyndighetens belastnings- och misstankeregister. Sådana uppgifter kan hämtas in först i samband med att en ansökan om godkännande kommer in och handläggningen påbörjas.

• Eventuella domar och strafförelägganden hämtas in.
• Preliminär bedömning görs utifrån inhämtade uppgifter.
• Om inhämtade uppgifter bedöms kunna negativt påverka lämplighetsprövningen underrättas sökanden om inhämtade uppgifter och ges möjlighet att yttra sig - något beslut tas inte innan tiden för yttrande har gått ut.
• En bedömning görs utifrån samtliga inhämtade uppgifter.

Normalt kan endast lagakraftvunna domar, strafförelägganden, åtalsunderlåtelser och godkända ordningsböter beaktas i lämplighetsprövningen. Dock kan även ej lagakraftvunna belastningar och misstankar om brott fördröja prövningen eller föranleda en senare uppföljning.

Lämplighetsprövningen sker med hänsyn till elevernas skyddsintressen och samhällets krav på god förarutbildning. Exempel på belastningar som är särskilt tungt vägande i en sådan prövning är:

• trafikrelaterade brott och förseelser
• narkotikabrott
• vapenbrott
• brott mot liv och hälsa
• sexualbrott
• andra grova brott.

Andra faktorer som kan vägas in i prövningen:

• tidsfaktorn - hur länge sedan brottet begicks och exponeringen för möjligheten att begå andra eller nya brott (t.ex. tid för körkortsinnehav och tid efter frihetsberövande påföljd)
• frekvensen – upprepade brott och förseelser, hur ofta och finns ett mönster?
• brottens allvarlighet - har brotten varit grova och vilka har omständigheterna runt dessa varit? (framgår ofta av domar och polishandlingar).