Vägledning, avslag miljözon
Transportstyrelsen avslår överklagandet.
Redogörelse för ärendet
Du har överklagandet av Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut om ansökan om undantag från lokala trafikföreskrifter för färd inom miljözon i Göteborgs kommun.
Till stöd för överklagandet anförs bland annat följande.
Överklagandet gäller dispens att få köra en turistbuss som vid senaste besiktningen uppfyller miljökontrollvärdet bättre än Euro 5 och Euro 6. Euro 5 fordon har gränsvärde 0,1 – 0,2. Aktuellt fordon har ett miljökontrollvärde på 0,0 och då är det en Euro 2 motor. För att bidra till en hållbar utveckling och minimera användningen av naturresurserna så bör man utnyttja fordonen så länge som det är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt försvarbart, och inte behöver skrotas efter några år.
Skäl till beslut
Tillämpliga bestämmelser
Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen utövas den offentliga makten under lagarna. Det innebär bland annat att det måste finnas författningsstöd för den myndighet som beslutar föreskrifter som ger myndigheten rätt att besluta föreskrifterna.
Bestämmelser om trafik på väg och i terräng
I 1 § 8 lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer har riksdagen bemyndigat regeringen att meddela föreskrifter om trafik på väg och i terräng. Regeringen har genom trafikförordningen (1998:1276) meddelat sådana föreskrifter. Med stöd av 2 § samma lag har regeringen i trafikförordningen även överlåtit åt förvaltningsmyndigheter och kommuner att meddela föreskrifter om trafik på väg och i terräng.
Äldre bestämmelser om förbud mot trafik i miljökänsliga områden
Vägtrafikkungörelsen
Innan trafikförordningens ikraftträdande fanns i vägtrafikkungörelsen (1972:603) möjlighet att genom lokala trafikföreskrifter förbjuda trafik inom särskilt miljökänsliga områden av tätorter (147 §) med bland annat vissa dieselmotordrivna tunga bussar och tunga lastbilar. Vägtrafikkungörelsen gällde trafik på väg. Trafikregler för terräng fanns i terrängtrafikkungörelsen (1972:594). Kommunen hade endast i vägtrafikkungörelsen ett bemyndigande att besluta att genom lokala trafikföreskrifter förbjuda trafik inom särskilt miljökänsliga områden med vissa dieselmotordrivna tunga lastbilar. Bemyndigandet gällde endast väg.
Trafikförordningen
Bestämmelserna överfördes till nuvarande trafikförordningen (1998:1276) men med en något annan lydelse. Trafikförordningen innehåller, till skillnad från vägtrafikkungörelsen, både bestämmelser om trafik på väg och i terräng. I trafikförordningen anges i allmänhet om trafikregeln är inskränkt till väg eller till terräng.
Av den ursprungliga lydelsen av 10 kap. 1 och 2 § trafikförordningen framgick att föreskrifter om förbud mot trafik med fordon fick avse trafik med vissa dieseldrivna tunga bussar och tunga lastbilar i särskilt miljökänsliga områden inom tättbebyggt område. I 10 kap. 1 och 2 §§ angavs inte vilken myndighet som var behörig att meddela lokala trafikföreskrifter. Av 10 kap. 3 § framgick och framgår alltjämt vem som är behörig att meddela lokala trafikföreskrifter med olika särskilda trafikregler.
Dagens bestämmelser om att visst område ska vara miljözon
I 10 kap. 1 § trafikförordningen sägs att särskilda trafikregler får meddelas genom lokala trafikföreskrifter för en viss väg eller vägsträcka eller för samtliga vägar inom ett visst område. De särskilda trafikreglerna får bland annat gälla att ett särskilt miljökänsligt område inom tättbebyggt område ska vara miljözon. I en miljözon får tunga bussar och tunga lastbilar endast föras under vissa förutsättningar som följer av 4 kap. 22 och 23 §§ trafikförordningen.
Behörigheten att meddela lokala trafikföreskrifter med olika slag av särskilda trafikregler har sedan trafikförordningens ikraftträdande varit reglerad i främst 10 kap. 3 § trafikförordningen och är i huvudsak uppdelad på kommunen och länsstyrelsen. I 10 kap. 3 § första stycket 1 räknas upp vilka lokala trafikföreskrifter som meddelas av kommunen. Av första stycket 2 framgår bland annat att länsstyrelsen meddelar lokala trafikföreskrifter i andra fall än som avses i 1.
Enligt 10 kap. 3 § första stycket trafikförordningen meddelas lokala trafikföreskrifter av följande.
1. Kommunen
a) i fråga om vilket område som enligt 1 § andra stycket 3 skall utgöra tättbebyggt område,
b) för andra vägar inom tättbebyggt område än allmänna vägar för vilka staten är väghållare,
c) för samtliga vägar inom tättbebyggt område om föreskrifterna rör färdhastighet, stannande eller parkering,
d) för vägar utom tättbebyggt område för vilka kommunen är väghållare, samt e) för terräng.
2. Länsstyrelsen
a) i andra fall än som avses i 1
b) i fråga om stopplikt och väjningsplikt enligt 1 § andra stycket 12 och 13 för vägar i korsningar med allmän väg för vilken staten är väghållare, samt
c) i fråga om sådana föreskrifter som avses i 1 § tredje stycket.
10 kap. 3 § första stycket 1 och 2 är formulerad som en uttömmande bestämning av vem som i allmänhet är behörig att meddela lokala trafikföreskrifter. I 10 kap. 3 § andra stycket finns en undantagsbestämmelse för polismyndighet att meddela lokala trafikföreskrifter som inte är tillämplig annat än då beslut av kommunen eller länsstyrelsen inte kan avvaktas utan särskild olägenhet.
Transportstyrelsens bedömning
Av 10 kap. 1 § andra stycket trafikförordningen framgår att särskilda trafikregler om tättbebyggt område ska gälla att ett visst område ska vara tättbebyggt område. Ett område får, enligt 10 kap. 9 § trafikförordningen, förklaras vara tättbebyggt område om det har stads- eller bykaraktär eller annars har därmed jämförbart vägnät och bebyggelse. Ett sådant område består således av både väg och terräng. Ett särskilt miljökänsligt område inom det tättbebyggda området ska således bestå av både väg och terräng. Ett bemyndigande om att föreskriva att ett särskilt miljökänsligt område inom ett tättbebyggt område ska vara miljözon kan följaktligen inte endast utgå från ett bemyndigande för endast vägar.
I 10 kap. 3 § första stycket räknas inte upp vilken eller vilka myndigheter som genom lokala trafikföreskrifter får meddela särskilda trafikregler om att ett visst område inom tättbebyggt område ska vara miljözon och i ett annat beslut har Länsstyrelsen i Skåne län ansett att det av 10 kap. 3 § trafikförordningen framgår att kommunen inte har blivit bemyndigad av regeringen att fatta beslut om lokala trafikföreskrifter gällande miljözon.
Mot bakgrund av att en miljözon ska vara ett område inom ett tättbebyggt område framstår det som naturligt att kommunen som beslutar lokala trafikföreskrifter med särskilda trafikregler om att ett visst område ska vara tättbebyggt område också beslutar om att ett område inom detta område ska vara miljözon. Mot den bakgrunden borde miljözon i uppräkningen i 10 kap. 3 § första stycket återfinnas i 1 a).
Av 10 kap. 3 § första stycket 1 b) framgår att regeringen har överlåtit åt kommunen att utan begränsning till ett visst slag av särskilda trafikregler meddela lokala trafikföreskrifter för andra vägar inom tättbebyggt område än allmänna vägar för vilken staten är väghållare. Av 10 kap. 3 § första stycket 1 e) framgår att regeringen på samma sätt har överlåtit åt kommunen att utan begränsning till ett visst slag av särskilda trafikregler meddela lokala trafikföreskrifter för terräng. Förutsatt att den särskilda trafikregeln gäller en särskilt miljökänslig del av ett tättbebyggt område i vilken del det inte ingår allmänna vägar för vilka staten är väghållare, så bedömer Transportstyrelsen att kommunen sammantaget i 10 kap. 3 § första stycket 1 b) och e) har bemyndigandet att meddela lokala trafikföreskrifter med den särskilda trafikregeln att ett visst område inom tättbebyggt område ska vara miljözon. Bedömningen görs mot bakgrund av att det inte framkommit att avsikten med trafikförordningens reglering var att någon annan än kommunen skulle bli behörig att meddela lokala trafikföreskrifter om miljözon.
I Göteborgs kommuns lokala trafikföreskrifter (1480 2007-05312) om miljözon i Göteborg finns särskilda trafikregler om att ett område inom det tättbebyggda området i Göteborg ska vara miljözon. I ärendet du begärt undantag från dessa föreskrifter.
Ett undantag enligt 13 kap. 3 § 13 trafikförordningen får, enligt 13 kap. 4 §, medges om det behövs av särskilda skäl och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten, skada på vägen eller någon annan avsevärd olägenhet.
Särskilda skäl är skäl som på något vis avviker från det normala och som inte är vanligt förekommande. Tanken med bestämmelsen bör ha varit att den som begär ett undantag ska ha ett skäl som – utöver att med styrka tala för undantaget – även är särskilt för honom eller henne eller en grupp som är avgränsad och så liten att det inte fanns anledning att ta hänsyn till den gruppen när föreskriften meddelades. Om skälen är särskilda så behöver det också bedömas om de är tillräckliga med hänsyn till det ändamål undantaget ska gälla för och om undantaget kan medges utan fara för trafiksäkerheten, skada på vägen eller någon annan avsevärd olägenhet.
Du har bland annat anfört att hans fordon uppfyllde miljökontrollvärden bättre än standarden för Euro 5 och Euro 6. Likaså har du anfört att fordonet är anpassat för funktionshindrade och har kapacitet att köra upp till åtta rullstolar samt 29 passagerare.
Möjligheten att tanka bränslen som i vissa avseenden kan medföra mindre skadlig påverkan på miljön är en möjlighet som många kan tillämpa. Att du gör detta kan således inte betraktas som ett för dig särskilt skäl. Att du vill föra ett fordon som är anpassat för funktionshindrade kan heller inte anses vara ett skäl som är särskilt för dig. Mot bakgrund av att det saknas särskilda skäl att medge undantag finns ingen anledning att gå in på en prövning av om undantag kan medges utan fara för trafiksäkerheten, skada på vägen eller någon annan avsevärd olägenhet. Mot bakgrund av ovanstående ska överklagandet avslås.
Hade du nytta av informationen på den här sidan?
Tack för att du lämnade ett omdöme!