Intelligenta transportsystem

Intelligenta transportsystem (ITS) är ett samlingsnamn för användning av olika it-lösningar inom transportsektorn. Med hjälp av informationsteknik, it, utvecklas smartare transportlösningar som bidrar till säkrare, effektivare och mer hållbara transporter. Många av Sveriges trafiksystem innehåller redan mycket informationstekniska lösningar, och utvecklingen går framåt.

Inom EU finns ITS-direktivet 2010/40/EU som syftar till ett samordnat och enhetligt införande och användning av ITS vid vägtransporter. Direktivet genomförs i Sverige genom lagen (2013:315) och förordningen (2016:383) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter.

ITS definieras i lagen som system med informations- och kommunikationsteknik som tillämpas för transporter på väg, inbegripet

  • infrastruktur, fordon och användare,
  • trafikledning och mobilitetshantering, samt
  • för gränssnitt mot andra transportslag.

Data görs tillgängliga i en nationell åtkomstpunkt

Införandet av ITS bygger bland annat på att data görs tillgängliga i en nationell åtkomstpunkt (NAP). På så sätt kan företag som vill utveckla informationstjänster för trafikanter och resenärer på ett enkelt sätt få tillgång till data. Den svenska åtkomstpunkten är https://www.trafficdata.se som tillhandahålls av Trafikverket.

De organisationer som ska ansluta sig till åtkomstpunkten ska fylla i en självdeklaration för att säkerställa ett gemensamt informationsbruk och kvalitet. Uppgifterna som de ombeds lämna i självdeklarationen är en beskrivning av hur de uppfyller de krav som ställs på organisationen enligt EU-kraven.

Transportstyrelsen är i sin roll som behörigt nationellt organ den myndighet som ska bedöma om aktörer gör data tillgängliga enligt EU-kraven. Uppgifterna i självdeklarationen är en del i tillsynsarbetet med att få fram information om vilka som är anslutna till den svenska åtkomstpunkten och även vilka som borde vara det.

ITS-direktivets delegerade akter

Enligt direktivet ska kommissionen bland annat anta specifikationer i form av delegerade akter som garanterar kompatibilitet, interoperabilitet och kontinuitet för införande och operativ användning av ITS. Nedan listas de specifikationer som hittills antagits och trätt i kraft. I huvudsak handlar de om att göra väg-, trafik- och resedata tillgängliga på ett EU-harmoniserat sätt. Undantaget är (EU) nr 305/2013 som i stället anger krav på larminfrastruktur för EU-harmoniserat eCall.

  • Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 305/2013 av den 26 november 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU avseende harmoniserat tillhandahållande av interoperabelt EU-omfattande eCall
  • Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 885/2013 av den 15 maj 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets ITS-direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av informationstjänster för säkra och skyddade parkeringsplatser för lastbilar och kommersiella fordon
  • Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 886/2013 av den 15 maj 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller data och förfaranden för kostnadsfritt tillhandahållande, när så är möjligt, av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation för användare
  • Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/962 av den 18 december 2014 om komplettering av Euroropaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande realtidstrafikinformationstjänster
  • Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1926 av den 31 maj 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster
  • Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/670 av den 2 februari 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande realtidstrafikinformationstjänster.

Nya krav på tillgång till data

I november 2023 antogs ändringar i ITS-direktivet som bland annat innebär nya skyldigheter för medlemsstaterna att säkerställa tillgång till data. Tidigare krav har handlat om data som redan finns i maskinläsbart format. De nya kraven innebär att särskilt viktiga data måste framställas om de inte redan finns. Kraven har ett stegvist införande där den första tidsgränsen är den 31 december 2025. Datatyper och tidsgränser framgår av direktivets bilaga III.

Rapportering till EU-kommissionen

Medlemsstaterna ska med jämna intervall rapportera till kommissionen hur de bedriver arbetet med att införa de nationella åtgärderna inom de prioriterade områdena i ITS-direktivet. I Sverige är det Transportstyrelsen som rapporterar till kommissionen. Rapportering har skett 2014, 2017, 2020 och 2023. Nästa rapportering ska göras 2025.