Frågor och svar om rapporteringskrav för fartyg

Beroende på vad som ska rapporteras kan det finnas skillnader mellan vilka fartyg som är rapporteringsskyldiga. Därför är det nedan beskrivet med utgångspunkt från vilken anmälan som ska göras.

Ankomstanmälan

Fartyg med en bruttodräktighet av minst 300 och fiskefartyg, traditionsfartyg och fritidsbåtar med en längd av 45 meter eller mer, och som är på väg till en svensk hamn eller ankarplats inom svenskt sjöterritorium är skyldiga att rapportera ankomstanmälan.

Farligt godsanmälan

Fartyg med farligt eller förorenande gods som avgår från en svensk hamn eller ankarplats eller som kommer från en hamn utanför EU och är på väg till en svensk hamn eller ankarplats ska oavsett storlek rapportera farligt eller förorenande gods.

 

Fartyg med en bruttodräktighet av 1000 eller mer och som har bunkerolja ombord är enligt EU-direktiv 2002/59/EG skyldiga att göra en farligt godsanmälan. På grund av systemtekniska skäl inom hela EU så är det ännu inte möjligt att rapportera bunkers och tills vidare är det inte något krav att fartyg ska rapportera sin bunker.

Avfallsanmälan

Fartyg som anlöper en svensk hamn ska förhandsanmäla avlämning av:

• sludge, oljehaltigt länsvatten och oljerester,
• lastrester av skadliga flytande ämnen i bulk,
• lastrester av skadliga ämnen i förpackad form,
• toalettavfall och
• fast avfall.

Läs mer om de bakomliggande kraven för

• ankomst- och farligt godsanmälan i direktiv 2002/59/EG om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i gemenskapen.
• förhandsanmälan om avfall i direktiv 2000/59/EG om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester

Hamnstatskontroll (ATA/ATD-anmälan)

Utländska fartyg som anlöper svenska hamnar ska rapportera faktisk ankomsttid (ATA) och faktisk avgångstid (ATD) till MSW.

Läs mer om detaljer under punkt 10 och 11.

Anmälan om utökad inspektion

Läs mer om detaljer under punkt 12-15..

Förhandsanmälan om sjöfartsskydd

Fartyg med en bruttodräktighet över 500 som avser att anlöpa svensk hamn ska lämna förhandsanmälan om sjöfartsskydd till Kustbevakningen. 

Läs mer om detaljer på Kustbevakningens hemsida.

Krav på att rapportera ankomstanmälan och farligt godsanmälan gäller inte för 

• fartyg som endast går på inrikes resor i fartområde D och E,
• fiskefartyg, traditionsfartyg och fritidsbåtar med en längd under 45 meter,
• örlogsfartyg, militära hjälpfartyg och andra fartyg som ägs eller används av en medlemsstat i EU och som används för allmännyttiga och icke-kommersiella ändamål,
• fartyg med en bruttodräktighet under 1000 med bunkerolja ombord.

Krav på avfallsanmälan och särskilt att rapportera förhandsanmälan om avlämning av sludge, oljehaltigt länsvatten och oljerester gäller inte för

• fiskefartyg
• fartyg vars avfallsmängder fyller mindre än en fjärdedel av uppsamlingstankens volym,
• fartyg som går i nationell skärgårdstrafik, arbetsfartyg, taxibåtar och fiskefartyg och liknande som har ombord mindre mängder avfall som det är orimligt att avlämna till mottagningsanordning,
• fartyg som har intyg om undantag från obligatorisk avfallslämning för aktuell hamn, utfärdat eller godkänt av Transportstyrelsen,
• om fartyget har i drift ett behandlings- och kontrollsystem för länsvatten enligt 5 kap. 5–8 §§ TSFS 2010:96.

Krav på avfallsanmälan och särskilt att rapportera förhandsanmälan om avlämning av toalettavfall samt fast avfall gäller inte för

• fartyg i nationell skärgårdstrafik, arbetsfartyg, taxibåtar, fiskefartyg och liknande och
• fartyg som har intyg om undantag från obligatorisk avfallslämning för aktuell hamn, utfärdat eller godkänt av Transportstyrelsen.

 

Fartygets befälhavare, fartygsoperatören eller fartygsoperatörens ombud är skyldig att rapportera ankomstanmälan och farligt godsanmälan elektroniskt.  

När det gäller avfallsanmälan är det fartygets befälhavare som är skyldig att rapportera.

Ansvaret att rapportera faktisk ankomst- eller avgångstid (ATA/ATD) ligger ytterst på fartygets befälhavare.

 

Ankomstanmälan ska göras:

• minst 24 timmar före ankomst
• senast när fartyget lämnar föregående hamn, om sjöresan kommer att vara mindre än 24 timmar, eller
• om anlöpshamnen inte är känd eller om den ändras under resan, så snart som dessa uppgifter är tillgängliga.

Farligt godsanmälan ska göras:

• senast vid avgången från svensk hamn.

Farligt godsanmälan vid ankomst till svensk hamn från icke-EU-hamn ska göras:

• senast vid avgång från lastningshamnen, eller
• så snart som destinationshamnen eller ankarplatsen är känd, om denna information inte är tillgänglig vid avgången.

Avfallsanmälan ska göras: 

• 24 timmar före ankomst till hamnen eller senast när fartyget lämnar föregående hamn, om resan varar mindre än 24 timmar.

Om information om nästa hamn blir tillgänglig mindre än 24 timmar före ankomsten, ska anmälan ske så snart hamnen är känd.

Uppgifterna ska överföras elektroniskt till Sjöfartsverket via Maritime Single Window (MSW) på det sätt som verket anvisar.

Normalt sker rapporteringen via

• webbapplikation
• XML-gränssnitt eller
• EDIFACT-gränssnitt.

Om det inte är möjligt att rapportera i MSW p.g.a. tekniska skäl i systemet, så ska Sjöfartsverkets support kontaktas så att de kan ge upplysningar om hur rapporteringen kan göras istället.

Fel på egna tekniska system eller uppkopplingar är inte ett giltigt skäl att inte rapportera. Kontakta alltid Sjöfartsverkets support för att informera om eventuella brister.

 

Ankomstanmälan (Port notification)

       Allmänna uppgifter

1. Fartygets namn och signalbokstäver samt IMO-nummer eller MMSI-nummer
2. Destinationshamn
3. Antal personer ombord
4. Beräknad ankomsttid till destinationshamnen eller ankarplatsen
5. Beräknad avgångstid från den hamnen eller ankarplatsen
6. Faktisk ankomsttid (ATA)  - efter förtöjning
   Faktisk avgångstid (ATD) - efter avgång
   (ATA/ATD är krav från hamnstatskontrollen, men kopplas ofta ihop med ankomstanmälan. Observera att ATA/ATD endast krävs av utländska fartyg.)

Anmälan om farligt eller förorenande gods
(Hazmat notification)

        Allmänna uppgifter

1. Fartygets namn och signalbokstäver samt IMO-nummer eller MMSI-nummer
2. Destinationshamn
3. Antal personer ombord
4. För fartyg som lämnar en svensk hamn eller ankarplats:
   – beräknad avgångstid från avgångshamnen eller ankarplatsen
   – beräknad ankomsttid till nästa destinationshamn
5. För fartyg som kommer från en hamn utanför Europeiska unionen på väg till en svensk hamn eller ankarplats:
   – beräknad ankomsttid till destinationshamnen eller ankarplatsen.
   

   Lastuppgifter

6. Korrekta benämningar på farligt eller förorenande gods, såsom t.ex:
   – officiell transportbenämning på farligt gods som transporteras i förpackad form (IMDG-koden)
   – produktnamn på skadligt flytande ämne som transporteras i bulk (IBC-koden)
   – produktnamn på kondenserande ämne som transporteras i bulk (IGC-koden).
7. UN-nummer för farligt gods i förpackad form (IMDG-koden) och för ämnen i enlighet med IGC-koden, om sådana UN-nummer finns.
8. – Klasser och riskgrupper i enlighet med IMDG-koden.
   – Föroreningskategorier och risker i enlighet med IBC-koden.
   – I förekommande fall, fartygsklass enligt INF-koden.
9. Mängd farligt eller förorenande gods och placering ombord samt, om det fraktas i andra godstransportenheter än tankar, identifieringsnummer på dessa enheter.
10. En bekräftelse på att det ombord finns en förteckning, ett manifest eller en ändamålsenlig lastplan som närmare beskriver det farliga eller förorenande gods som transporteras och dess placering på fartyget.
11. Adress (enligt definition i 5 § TSFS 2010:159) där man kan få detaljerad information om lasten.

Särskilt om bunker

Observera att på grund av systemtekniska skäl så är det fortfarande inte möjligt att rapportera bunkers inom EU. Tills annat meddelas ställs det därför inte något krav att fartyg med en bruttodräktighet över 1000 ska rapportera sin bunker.

Avfallsanmälan (Waste notification)

 Fartygets namn, anropssignal och IMO-nummer

1. Flaggstat
2. Beräknad ankomst (datum och klockslag)
3. Beräknad avgång (datum och klockslag)
4. Tidigare hamn
5. Nästa hamn
6. a) Senaste hamn där sludge/oljehaltigt länsvatten avlämnats samt datum för avlämningen
   b) Senaste hamn där fast avfall avlämnats samt datum för avlämningen
7. Hur mycket avfall som fartyget avser att lämna (allt, en del, inget)
8. Typ och mängd av avfall och lastrester som ska avlämnas och/eller behållas ombord, specificerat enligt nedan:
    – typ:  
     spilloljor – sludge, länsvatten eller andra (vilka ska anges)
     fast avfall – matavfall, plast, annat (vilket ska anges)
     toalettavfall (inklusive gråvatten)
     lastrelaterat avfall (vilket ska anges)
     lastrester
   – avfall som ska avlämnas (m³)
   – maximal lagringskapacitet för avfall i därför avsedda utrymmen (m³)
   – mängd avfall som behålls ombord (m³)
   – hamn där återstående avfall kommer att avlämnas
   – uppskattad mängd avfall som kommer att genereras mellan anmälan och nästa hamn (m³)
9. En försäkran att ovanstående uppgifter är riktiga och att det finns tillräcklig lagrings-kapacitet i därför avsedda utrymmen ombord för att förvara allt avfall som genereras till nästa hamn där avfallet ska avlämnas
10. Underskrift med angivande av datum och tidpunkt

För anmälan om avlämning av lastrester av skadliga ämnen i förpackad form ska även skadliga ämnets officiella transportbenämning och, i förekommande fall, UN-nummer anges.

Hamnstatskontroll (Port State Control - ATA/ATD-anmälan)

Fartygets namn och IMO-nummer.

Uppgift om berörd hamn eller ankarplats.

Fartygets faktiska ankomsttid (ATA) respektive faktiska avgångstid (ATD).
Oftast kopplas ATA/ATD-anmälan ihop med ankomstanmälan.

Anmälan om utökad inspektion (Expanded inspection)

Uppgift om fartyget är föremål för utökad inspektion enligt beskrivning under punkt 13.

Förhandsanmälan om sjöfartsskydd (Maritime security)

Läs mer om detaljer på Kustbevakningens hemsida.

En deklaration för farligt eller förorenande gods är ett dokument med uppgifter om det transporterade godset som klassas som farligt eller förorenande. Före fartyget lastas ska en sådan deklaration ha överlämnats till fartygets befälhavare. Det är avlastarens uppgift och ansvar att överlämna en sådan deklaration till befälhavaren eller fartygsoperatören och att se till att den last som lämnas för transport verkligen överensstämmer med den som har deklarerats.

Obligatoriska lastuppgifter som ska lämnas är:

1	Korrekta benämningar på farligt eller förorenande gods, såsom t.ex: – officiell transportbenämning på farligt gods som transporteras i förpackad form (IMDG-koden) – produktnamn på skadligt flytande ämne som transporteras i bulk (IBC-koden) – produktnamn på kondenserande ämne som transporteras i bulk (IGC-koden).
2	UN-nummer för farligt gods i förpackad form (IMDG-koden) och för ämnen i enlighet med IGC-koden, om sådana UN-nummer finns.
3	– Klasser och riskgrupper i enlighet med IMDG-koden – Föroreningskategorier och risker i enlighet med IBC-koden – I förekommande fall, fartygsklass enligt INF-koden
4	Mängd farligt eller förorenande gods och, om det fraktas i andra godstransportenheter än tankar, identifieringsnummer på dessa enheter
5	Adress enligt definition i 5 § där man kan få detaljerad information om lasten

Ytterligare uppgifter som också ska lämnas i deklarationen:

• För de ämnen som avses i bilaga I till MARPOL 73/78 ska produkternas fysikaliska och kemiska egenskaper i säkerhetsdatabladet anges i tillämpliga fall, inklusive viskositeten uttryckt i cSt vid 50° C och densiteten vid 15° C.
• Övriga uppgifter, som i enlighet med IMO-resolution MSC.286(86)  finns med i säkerhetsdatabladet ska anges.
• Larmnummer till avlastaren, till annan person eller annat organ med information om produkternas fysikaliska och kemiska egenskaper och om vilka åtgärder som ska vidtas i nödsituationer.

 

Uppgifter som tidigare rapporterats till SafeSeaNet Sweden ska nu rapporteras till Maritime Single Window.

Syftet med införandet av en nationell kontaktpunkt för fartygsrapportering (Maritime Single Window (MSW)) är att underlätta för sjöfarten genom att förenkla och harmonisera rapporteringsformaliteterna och minska den administrativa börda som det innebär för fartygen att rapportera uppgifter, ibland samma, till olika myndigheter.

Fartygsrapporteringen ska ske på elektronisk väg.

MSW skapar en gemensam ingång för fartygsrapporteringen, vilket gör att insatsen minimeras för fartygen att se till att rätt information når rätt myndighet. När uppgifterna lämnas till MSW, kommer de automatiskt att vidarebefordras till berörd myndighet och system, huvudsakligen till Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Tullverket. Sjöfartsverket är utpekat av regeringen att tillhandahålla och förvalta MSW.

Vissa av uppgifterna överförs till EU-gemensamma system såsom SafeSeaNet (SSN) och Thetis, där Transportstyrelsen med flera myndigheter kan ta del av uppgifterna i sin yrkesutövning.

År 2010 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd rapporteringsdirektivet (2010/65/EU). Genom direktivet blev EU:s medlemsstater skyldiga att skapa en enda kontaktpunkt, ett så kallat Single Window, dit ett fartyg rapporterar sina uppgifter på elektronisk väg oavsett vilken myndighet som ska ta del av uppgifterna.

Krav för fartyg att rapportera bl.a. ankomstanmälan och farligt eller förorenande gods inrättades av EU efter ett antal uppmärksammade olyckor till sjöss och regleras genom EU-direktiv 2002/59/EG då även SafeSeaNet (SSN) etablerades. Varje medlemsstat ska kunna få tillförlitlig information om de fartyg och den last som trafikerar respektive medlemsstats vatten för att därigenom kunna förebygga risker för sjösäkerheten och miljöskyddet samt kunna effektivisera insatser vid tillbud, olyckor eller andra farliga situationer. 

 

Kraven på att rapportera är obligatoriska och finns fastställda i Transportstyrelsens föreskrifter.

Transportstyrelsen kan vidta rättsliga åtgärder mot den som inte rapporterar elektroniskt till MSW via eget internt system eller via MSW webbapplikation.

Sverige är som medlemsstat i Europeiska unionen dessutom skyldig att göra regelbundna kontroller av bestämmelserna och se till att påföljder tillämpas vid överträdelser. Den europeiska sjösäkerhetsbyrån EMSA genomför kontroller av medlemsstaterna i sin tur.

 

Inspektion av utländska fartyg sker genom så kallad hamnstatskontroll. Denna verksamhet regleras genom hamnstatskontrolldirektivet (2009/16/EG) och Paris Memorandum of Understanding on Port State Control (Paris MoU). Det senare är en mellanstatlig överenskommelse mellan 27 länder. Enligt båda dessa ska Sverige, genom sjö- & luftfartsavdelningen inom Transportstyrelsen, utföra inspektion av vissa fartyg med utländsk flagg som kommer till landet.

Alla utländska fartyg som anlöper svensk hamn kan bli föremål för hamnstatskontroll. Transportstyrelsen har rätt att när som helst gå ombord på ett utländskt fartyg om myndigheten anser att det finns skäl för det.

För att effektivisera arbetet och göra störst nytta där det faktiskt behövs har dock Paris MoU och EU tagit fram ett system för riskbaserad tillsyn. Systemet syftar till att kontrollera fartyg med olika intervaller och olika omfattning beroende på hur säkert fartyget kan antas vara utifrån ett antal parametrar.

Det handlar till exempel om

• fartygets ålder
• fartygstyp
• skicket på rederiets övriga fartyg
• fartygets klassningssällskaps sammanlagda resultat vid andra hamnstatskontroller.

Genom ett gemensamt datasystem – kallat Thetis – där dessa uppgifter läggs in får medlemsstaterna veta vilka fartyg i deras hamnar som ska kontrolleras på daglig basis. Fartyg som inte finns med på denna lista bör i princip inte utsättas för en hamnstatskontroll om ingen oförutsedd händelse har inträffat. Anledningen är att man vill premiera de redare som har en historik av välskötta fartyg med få brister, och dessa ska då inte belastas med tidsödande kontroller i onödan.

Som en hjälp för att ta reda på när ett visst fartyg kan komma ifråga för hamnstatskontroll har Paris MoU tagit fram ett webbaserat verktyg där man fyller i fartygsuppgifter för att få fram fartygets riskprofil, läs mer om hamnstatskontroll.

 

Vissa fartyg ska genomgå en utökad inspektion, vilket som namnet antyder är en mer ingående kontroll än vid en normal hamnstatskontroll.

Kontrollen kan bestå i förhållandevis ingående tekniska kontroller av t.ex. brandsäkerhet eller framdrivningsmaskineri, men kan också innebära att fartygsinspektören kräver en operativ övning ombord för att se att personalen är väl insatta i fartygets säkerhetsorganisation, ISM.

På grund av detta måste den ansvariga myndigheten ha information om detta i god tid för att kunna förbereda kontrollen. Direktiv 2009/16/EG stadgar därför att fartyg som kan bli föremål för utökad inspektion ska meddela sin ankomst senast 72 timmar innan preliminär ankomst.

Om resan är kortare än 72 timmar ska fartyget anmäla sin preliminära ankomst senast vid avgång från sista hamn. De ska dessutom ange vissa förhållanden ombord som kan vara viktiga för inspektören att känna till, t.ex. ballasttankarnas tillstånd.

Anmälan om utökad inspektion går till Transportstyrelsens tillsynsenhet.

Transportstyrelsen erhåller information om vilka fartyg som anländer till Sverige och vilka som enligt en riskprofil anses vara föremål för en utökad inspektion.

Följande fartyg kan bli föremål för en utökad inspektion:

• Fartyg med hög riskprofil som inte inspekterats under de senaste fem månaderna.
• Passagerarfartyg, olje-, gas-, kemikalietankfartyg eller bulkfartyg som är över 12 år, har en normal riskprofil och inte har inspekterats under de senaste 10 månaderna.
• Passagerarfartyg, olje-, gas-, kemikalietankfartyg eller bulkfartyg som är över 12 år, har en låg riskprofil och inte har inspekterats under de senaste 24 månaderna.

Ovanstående fartyg kan bli föremål för en utökad inspektion, och fartygets ankomst ska därför anmälas 72 timmar innan preliminär ankomst. Det är dock inte säkert att någon inspektion utförs, och Transportstyrelsen är då skyldig att skyndsamt meddela detta till fartyget. Fartyget är dock skyldigt att göra en anmälan om utökad inspektion även till nästa hamn, om denna hamn ligger inom Paris MoU.

Följande fartyg ska genomgå en utökad inspektion:

• Fartyg med hög riskprofil som inte inspekterats under de senaste sex månaderna.
• Passagerarfartyg, olje-, gas-, kemikalietankfartyg eller bulkfartyg som är över 12 år, har en normal riskprofil och inte har inspekterats under de senaste 12 månaderna.
• Passagerarfartyg, olje-, gas-, kemikalietankfartyg eller bulkfartyg som är över 12 år, har en låg riskprofil och inte har inspekterats under de senaste 36 månaderna.
• Fartyg som ska inspekteras på nytt efter ett tillträdesförbud som utfärdats i enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll.

Ovanstående fartyg ska i normalfallet genomgå en utökad inspektion, och fartygets ankomst ska anmälas 72 timmar innan preliminär ankomst. I vissa specialfall kan Transportstyrelsen be fartygets nästa anlöpshamn att ta hand om inspektionen istället, och detta ska då meddelas fartyget skyndsamt.

En anmälan om utökad inspektion innebär inte per automatik att en sådan kommer att genomföras. Transportstyrelsen genomför bara utökade inspektioner på fartyg som enligt systemet är tillgängliga för utökad inspektion.

För information om fartygets riskprofil och länkar till riskkalkylatorn hänvisas till punkt 2 ovan.

Att inte förhandsanmäla ett fartyg som kan bli föremål för utökad inspektion är ett brott mot fartygssäkerhetslagen. Transportstyrelsen kommer därför att kontakta åklagare om detta upptäcks. Det är ytterst befälhavaren för fartyget som är ansvarig för att rapportering sker.

Transportstyrelsen kontrollerar i första hand de fartyg som har högsta prioritet, vilken baseras bland annat på den riskprofil fartyget anses ha. Om fartyget enligt regelverket inte är tillgängligt för utökad inspektion kommer någon sådan inte att genomföras. Om fartyget kan bli föremål för utökad inspektion, men Transportstyrelsen av någon anledning väljer att inte genomföra inspektionen, kommer fartyget eller agenten att kontaktas med besked om detta.

Fartyg inspekteras som regel inte nattetid, och om fartyget enbart stannar i hamn över natten kan detta vara en annan orsak till att inspektionen uteblir. Nattetid innebär 18.00 – 08.00.

ATA är en förkortning för Actual Time of Arrival, och innebär faktisk ankomsttid.

ATD är en förkortning på Actual Time of Departure, och innebär faktisk avgångstid.

Direktiv 2009/16/EG innebär bland annat ökade rapporteringskrav för utländska fartyg. Kravet innebär att ett utländskt fartyg ska rapportera sin faktiska ankomst- respektive avgångstid vid varje besök i svensk hamn.

Något undantag för fartyg i linjetrafik eller motsvarande finns inte, vilket innebär att även passagerarfärjor måste rapportera ankomst- och avgångstid. Rapporteringen ska göras till MSW och får skötas av befälhavare, rederi eller fartygsagent.

Ansvaret ligger dock ytterst på befälhavaren. Rapporteringen ska göras skyndsamt. Uppgifterna går till Transportstyrelsen och är en hjälp för fartygsinspektörerna i deras arbete med hamnstatskontroller. Uppgifterna innebär även en statistikfunktion för hela Paris MoU, och gör det möjligt för både Paris MoU och EU att beräkna hur många hamnstatskontroller som varje medlemsstat ska genomföra per år.

Uppgifterna ska rapporteras in av befälhavaren eller dennes ombud och regleringen återfinns i föreskrift, TSFS 2010:178.

Att inte rapportera ett fartygs faktiska ankomst- eller avgångstid är ett brott mot fartygssäkerhetslagen. Transportstyrelsen kommer därför att kontakta åklagare om detta upptäcks. Det är ytterst befälhavaren för fartyget som är ansvarig för att rapportering sker.

ATA/ATD-rapporteringen ska göras skyndsamt. Det finns flera regler för om tiden kommer att registreras eller inte, bl.a. gäller att:

- ATA/ATD får inte rapporteras mer än tre timmar före aktuell tidpunkt

- ATD får inte rapporteras före ATA

Observera att det är viktigt att rätt datum anges eftersom ATA/ATD inte kan ändras i efterhand.

Transportstyrelsen är beroende av informationen för att kunna planera och effektivisera hamnstatskontroller, även under helger, vilket gör att det är nödvändigt att veta exakt när ett fartyg kommer till eller avgår från en kaj.