Köldmedier

Köldmedier som klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC) har negativa effekter på miljön till följd av deras ozonnedbrytande egenskaper. Ozonskiktet i atmosfären fungerar som ett slags filter och skyddar mot farlig UV-strålning. Användning av ozonförtunnande ämnen minskar detta filter och det kan uppstå ozonhål i jordens atmosfär.

Exempel på ozonförtunnande ämnen är CFC (klorfluorkarboner) och HCFC (klorfluorkolväten) som kallas för freoner. Freoner finns i t.ex. kyl- och luftkonditioneringsutrustningar och värmepumpsanläggningar.

Det har gjorts en internationell överenskommelse, Montreal-protokollet, om att minska användningen av vissa ozonförtunnande ämnen/köldmedier. Generellt är det ombord på svenska fartyg förbjudet att använda CFC. HCFC får användas i befintliga anläggningar tills vidare men det är sedan 2002 förbjudet för svenska fartyg att fylla på. Detta innebär att i ett befintligt system med HCFC måste aggregatet konverteras, skrotas eller bytas ut om det uppstår ett läckage.

Som ersättningsmedel till freoner används idag HFC (fluorkolväten). HFC hör till gruppen fluorerade växthusgaser vilka är mycket starka växthusgaser/har mycket stark Global Warming Potential (GWP).

Användandet av fluorerade växthusgaser regleras av EG-förordning 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006. EU-lagstiftningen är införlivad i svensk lag genom förordningen (2016:1128) om fluorerade växthusgaser.

Anläggningar som innehåller köldmedier med GWP-faktor på 2500 eller högre (t ex R404A), får inte installeras efter 2020. Undantag finns för militär utrustning eller utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under – 50 °C. Från 2020-01-01 får inte köldmedium med GWP-faktor på 2500 eller högre (tex R404A) användas vid service eller underhåll av kylutrustning med en fyllningsstorlek på 40 ton koldioxidekvivalenter eller mer. Regenererat eller återvunnet köldmedium får dock användas fram till 2030. Mer information finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Årlig kontrollrapport

Den som är operatör ska lämna i en rapport till tillsynsmyndigheten om det under någon del av ett kalenderår finns minst 14 ton koldioxidekvivalenter som omfattas av läckagekontroll.

Undantag finns för kontroll av läckage på stationär hermetiskt sluten utrustning som innehåller mindre än 5 ton koldioxidekvivalenter f-gaser.

Kylapplikationer som innehåller fluorerade växthusgaser i mängder på 5 ton koldioxidekvivalenter eller mer ska läckagekontrolleras minst var tolfte månad eller, om läckagevarningssystem är installerat, minst var tjugofjärde månad.

Kylapplikationer som innehåller fluorerade växthusgaser i mängder på 50 ton koldioxidekvivalenter eller mer ska läckagekontrolleras minst var sjätte månad eller, om läckagevarningssystem är installerat, minst var tolfte månad.

Kylapplikationer som innehåller fluorerade växthusgaser i mängder på 500 ton koldioxidekvivalenter eller mer ska läckagekontrolleras minst var tredje månad eller, om läckagevarningssystem är installerat, minst var sjätte månad.

Rapporten ska lämnas in senast den 31 mars efterkommande år till något av följande:

Post:
Transportstyrelsen
Sjö- och luftfartsavdelningen
601 73 Norrköping

miljo@transportstyrelsen.se

Tillsyn

Den årliga kontrollrapporten granskas för att se att endast tillåtna köldmedier används och att anläggningen är i bra skick.

Innan installation eller konvertering sker av en stationär kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning som innehåller 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer ska den som är, eller avser att bli, operatör av utrustningen informera Transportstyrelsen om detta på samma sätt som för kontrollrapporten. Informationen ska lämnas i så god tid att utrymme ges för ett ändamålsenligt samråd med tillsynsmyndigheten om åtgärdens utformning och miljöpåverkan.