Mottagning av avfall i hamn

I januari 2024 träder sanktionerna i kraft så då behöver erforderliga mottagningsanordningar vara på plats, alternativt att hamnen kan visa vilken plan de har för färdigställande av sådana och som kommunen anser är ok.

För att räknas som ”platser där båtplatserna endast är för boende i området som därför kan antas hantera sitt avfall vid sin bostad” ska båtplatserna i den hamnen bara vara till för de som bor precis i anslutning dit, det vill säga exempelvis att det är en bostadsrätt där det ingår en båtplats till varje bostad. Att man bor 1-2 km från sin båtplats i exempelvis samma villaområde som hamnen är inte att anse som att det är tillräckligt nära och det ska som sagt vara så att alla båtplatserna där är sådana som innehas av de som bor precis där.

(Många vill hävda att båtägarna får ta hand om avfallet själva eller att det inte uppkommer något avfall alls).

Det är upp till kommunen att avgöra om de tycker att hamnens svar i avfallshanteringsplanen är ok. Man kan resonera så att om medlemmarna i en hamn tycker att det fungerar bra att alla ska ta med sig det hushållsliknande avfallet hem så är det ok. Då ska de beskriva detta i fritextrutan i sin AHP och om kommunen tycker det verkar fungera bra som lösning så behöver hamnen inte bygga någon mottagningsanordning för den avfallstypen.

Man kan göra på samma sätt med farligt avfall om det inte verkar uppstå några större mängder av sådant avfall och som man bedömer riskerar hamna på fel ställe. Om de ändå har en mottagningsanordning för detta avfall för båtbottenfärger (enligt krav i Miljöbalken) är det ju bra om dessa kan ta emot även fartygsgenererat farligt avfall enligt kraven i TSFS 2023:12.

För toalettavfall är det svårare då detta ju inte går att ta med till annan plats. Om det finns fler än enstaka båtar med toalett ombord behöver hamnen lösa detta på något sätt. Antingen genom en egen tömningsstation (finns väldigt enkla lösningar med portabla anordningar med handpump) alternativt om det finns någon anläggning i närliggande hamnar som de kan hänvisa till. Dock ska det då finnas ett avtal med denna hamn så det är ok att de tömmer där och det ska även framgå i deras AHP.

Svårt att säga en generell sträcka eller tid, man måste nästan ställa den frågan till de berörda båtägarna vad de anser är rimligt att åka för att inte behöva anskaffa en egen station.

De som har fler än 25 båtplatser i vattnet omfattas, så ett varv utan båtplatser omfattas inte eller uppställningsplats för vinterförvaring. Dessa kan dock istället omfattas av Miljöbalkens regler som miljöfarlig verksamhet och de krav det medför.

Kan det vara bryggor som nyttjas bara av det rörliga friluftslivet, som inte har några Y-bommar som markerar båtplatserna utan de får lägga till som de vill. Ursprungligen är platserna en naturhamn men i och med att bryggor placerats ut är de väl inte att betrakta som naturhamn längre? Måste de se till att ha mottagningsanordningar med källsortering (matavfall, returpapper, förpackningar av olika slag)? Och måste de även se till att det finns mottagningsanordning för tömning av båtlatrin?

Svar

De fritidsbåtshamnar som omfattas av kraven gör det oavsett vem som driver eller äger dem, det vill säga oavsett om det är båtklubbshamn, marina, kommunal hamn etc. Det som avgör är om det finns fler än 25 båtplatser och om den faller in under något av undantagen. Hamnarna som beskrivs i denna fråga skulle eventuellt skulle kunna klassas som naturhamnar.

Om man har lagt ut några bryggor behöver det inte göra att det inte längre kan klassas som en naturhamn, men man brukar se till huruvida det pågår någon form av aktivitet där, alltså om det finns någon verksamhetsutövare eller liknande. Finns det dock utlagda bryggor med fler än 25 båtplatser och kanske någon sopstation eller liknande kan det nog klassas som en fritidsbåtshamn och då behöver en avfallshanteringsplan tas fram.

Däremot behöver det inte anläggas mottagningsanordningar i hamnen om de som normalt anlöper den inte har behov av att lämna avfall dit. Då kan man beskriva detta i hamnens AHP. Man får kolla upp hur pass stora och ”avancerade” dessa hamnar är och om man tycker att de kan falla inom definitionen av hamn så ta fram AHP för dessa. Syftet är att kommunerna ska få bättre koll på alla hamnar i kommunen och att inte en del båtägares avfall ska ”hamna mellan stolarna” och riskera kastas i vattnet.

Huruvida klubbholmarna omfattas eller inte avgörs om de har fler än 25 båtplatser. Om det har de så ska de ha en godkänd AHP. Om det sedan inte finns behov av att anlägga mottagningsanordningar på klubbholmen, exempelvis för att avfallet går att lämna i annan hamn, ska detta framgå av deras AHP och det blir upp till er som kommun att avgöra om ni tycker det är en godtagbar lösning eller inte.

Transportstyrelsen är fortfarande tillsynsmyndighet för fiskebåtshamnar och industrihamnar, medan tillsynen för fritidsbåtshamnar gått över till kommunerna. Det är upp till kommunen på vilket sätt man vill sköta denna tillsyn, men det nya i regelverket är att fritidsbåtshamnarnas avfallshanteringsplaner nu behöver godkännas och inte bara vara upprättade som tidigare. Det innebär att kommunen behöver begära in en AHP från alla fritidsbåtshamnar som har fler än 25 båtplatser, granska dem och sedan godkänna eller be om komplettering. Det finns bra tips om detta i vår vägledning som finns här:

Mottagning av avfall i hamn - Transportstyrelsen

På samma sida finns en uppdaterad blankett/mall för hur en AHP ska se ut, men det är inte ett krav från Transportstyrelsens sida på att hamnarna måste använda just den. Kommunen kan också välja att ta fram en egen mall eller liknande.

Det är också upp till kommunen hur ofta platsbesök ska göras, vilken avgift hamnen ska betala för er handläggning etc.