Bemanning

Bemanningen på fartyg är en betydande säkerhetsfråga. Det är viktigt att all personal ombord har rätt utbildning, behörighet och erfarenhet.

På handelsfartyg, traditionsfartyg och fiskefartyg regleras detta antingen genom beslut om säkerhetsbesättning eller genom bemanningsföreskrifter.

Beslut om säkerhetsbesättning

Följande fartyg regleras enligt beslut om säkerhetsbesättning:

• Alla svenska passagerarfartyg (som passagerarfartyg räknas alla fartyg som transporterar fler än 12 passagerare).
• Andra handelsfartyg eller traditionsfartyg som transporterar gods eller passagerare med en bruttodräktighet om 20 eller mer.
• Fiskefartyg med en största längd om minst 24 meter, beräknad enligt 1969 års internationella skeppsmätningskonvention, eller med en maskinstyrka om lägst 3 000 kW. Detsamma gäller samtliga fiskefartyg som ska användas i mer vidsträckt fart än Europafart.

Att ansöka om förhandsbesked eller beslut om säkerhetsbesättning är avgiftsbelagt. Se aktuell avgift för säkerhetsbesättningsbeslut.

Ansökningsblanketter för beslut om säkerhetsbesättning:

• Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning
• Ansökan om beslut om säkerhetsbesättning för en enstaka resa
• Ansökan om förhandsbesked om beslut om säkerhetsbesättning
• Ansökan om ändring av beslut om säkerhetsbesättning.

Bemanningsföreskrifter

Bemanningsföreskrifterna är tillämpliga på de svenska handelsfartyg, traditionsfartyg och fiskefartyg som Transportstyrelsen inte fastställer beslut om säkerhetsbesättning, exempelvis bogserfartyg med en bruttodräktighet understigande 500.

Rapportera personalens tjänstgöring

Varje rederi med svenska fartyg måste rapportera personalens tjänstgöring till sjömansregistret så att Transportstyrelsen har möjlighet att kontrollera att ett fartyg inte är underbemannat och att sjömännen har rätt kompetens för sin uppgift.

Om rapporteringen inte genomförs korrekt kan det innebära att ett fartyg är felaktigt bemannat. Om det inte uppmärksammas kan det i slutändan leda till att sjömannen få problem med att få ut sin behörighet och till och med bli av med jobbet.

Ofta beror brister på att redaren har missförstått vad som krävs och hur man gör. Transportstyrelsens e-tjänst redarwebben gör det enklare att rapportera korrekt. 

Vilotid för sjömän

Beräkning av 24-timmarperiod:

För att en sjöman ska få möjlighet till en oavbruten vila och vara utvilad innan arbetspasset startar så bör beräkningen av 24-timmarsperioden starta då sjömannen efter att först vilat påbörjar sitt första arbetspass under den aktuella kalenderdagen enligt arbetsordningen. Att istället räkna 24-timmarsperioden fritt skulle kunna innebära att en sjöman får sin vila enligt arbetsordningen uppbruten i flera delar än vad lagen tillåter. Att börja räkna 24-timmarsperioden från när sjömannen påbörjar sitt första arbetspass på påmönstringsdagen utan att senare ta hänsyn till att arbetspassen kan ändras mellan de olika kalenderdagana enligt arbetsordningen kan även det leda till brutna vilotidsperioder.

Beräkning av 24-timmarsperiod, exempel:

Om en sjöman först vilar för att sedan påbörja sitt första arbetspass enligt arbetsordningen den aktuella dagen klockan 08.00 ska sjömannen fått minst 10 timmars vila från klockan 08.00 dagen innan. 

Tillämpning av begreppet kortare rast

Av 3a § i vilotidslagen framgår att en vilotidsperiod inte får vara kortare än en timme. I 4 § i samma lagstiftning framgår att kortare raster inte tillgodoräknas som vilotid, en rimlig tolkning är således att en vilotidsperiod behöver vara minst 1 timme för att inte enbart anses vara en kort rast.

Tillämpning av begreppet kortare rast, exempel:

Om en sjöman får en rast på 30 minuter mellan de olika arbetspassen så är rasten inte att anses vara en vilotidsperiod med tanke på att en vilotidsperiod bör vara minst 1 timme.