I dag finns drygt 260 pråmar registrerade i fartygsregistret. Mellan 80 och 90 av dem är godkända och certifierade för yrkesmässigt bruk på samma sätt som andra kommersiella fartyg. Dock används många pråmar till kommersiell sjöfart utan att vara registrerade och utan giltiga certifikat. Det beror på att rättsläget för pråmar i dagsläget är osäkert.

För att underlätta för dig som äger en pråm finns en checklista för egentillsyn av pråmar. Vi rekommenderar också att pråmen följer:

• fartygssäkerhetslagen (2003:364)
• fartygssäkerhetsförordning (2003:438)
• relevanta föreskrifter som gäller andra kommersiella fartyg, i första hand föreskrift och allmänna råd (2017:26) om fartyg i nationell sjöfart.

Tillsyn av pråmar som inte är registrerade

Transportstyrelsen kan på en redares begäran utföra tillsyn av de pråmar som har problem att registreras i det nuvarande fartygsregistret, men som av olika anledningar har behov av tillsyn och certifiering.

De regler som tillämpas vid tillsynen utgår från pråmens storlek samt vart och hur den nyttjas. När det kommer till livräddning, kommunikation, brand och stabilitet med mera, är inte alla delar av regelverken applicerbara om pråmen är obemannad när den förflyttas till sjöss. Efter godkänd besiktning tilldelas pråmen fartcertifikat som visar den är rätt utrustad och skrovet godkänt samt ett fribordscertifikat som visar att dess stabilitet och flytbarhet är tillräcklig.

Utöver fart och fribordscertifikat finns följande särskilda certifikat som är obligatoriska eftersom detta styrs av internationella regler:

• Pråmar som används i internationell sjöfart ska dessutom ha ett internationellt Load Line-certifikat med årlig fribordsbesiktning.
• Pråmar som är 24 meter eller längre ska ha en försäkran om antifouling (påväxthindrande) system. Om de har ett brutto på 400 eller mer ska de även ha ett antifoulingcertifikat.

Utländska pråmar

Det finns många pråmar som är inhyrda från utlandet, och flera av dem har en lägre säkerhetsstandard än svenska pråmar. Utländska pråmar som används i Sverige ska uppfylla respektive hemlands regelverk för motsvarande användningsområde. Transportstyrelsen eller Arbetsmiljöverket kan inspektera utländska pråmar för att kontrollera att de också motsvarar svensk säkerhetsstandard.

Pråmar som består av flera flytelement

Det har blivit vanligare med pråmar som består av flera separata flytelement, till exempel så kallade Combifloats. När flytelementen är sammankopplade ska de uppfylla samma regler som en pråm i samma storlek. Det är ännu inte beslutat om de ska registreras i ett eventuellt pråmregister, men i framtiden kan det bli aktuellt att registerplikt ska gälla enheter med en volym från 20 kubikmeter eller större.