Nya, funktionsbaserade regler för fartyg

2015 tog Näringslivsdepartementet fram ett förslag på ett omfattande regelförenklingspaket för hela sjöfartsnäringen. Som följd av regelpaketet har vi tagit fram en ny föreskrift och allmänna råd (2017:26) om fartyg i nationell sjöfart. Reglerna innehåller ett mer funktionsbaserat regelverk. Det innebär att istället för att tala om exakt hur något ska göras, talar reglerna om vad som ska uppnås. De nya reglerna gäller nya och existerande fartyg och trädde i kraft den 1 april 2018.

Avsikten är att reglerna även ska gälla pråmar och flytande utrustning. Men eftersom inrättandet av registret för pråmar och flytande utrustning har försenats, utlämnades reglerna för pråmar i slutversionen av de nya reglerna.

Pråmregister kan bli verklighet

I dagsläget har regeringen ännu inte lagt fram någon proposition till riksdagen om att inrätta ett pråmregister. Om det sker kan regelkrav och tillsynen återinföras genom en uppdatering av den ovan nämnda föreskriften.

Redaren ska i högre grad utföra egentillsyn

I de nya funktionsbaserade reglerna framkommer att redaren i betydligt högre grad själv utför egentillsyn och att tillsynen avrapporteras till Transportstyrelsen årligen. Regelverket ger också möjligheter till flexiblare säkerhetslösningar under förutsättning att säkerhetsnivån är jämförbar med det som krävs i föreskriften.

I stället för regelbundna besiktningar utför Transportstyrelsen riskbaserad tillsyn vilket innebär att verksamheter med större risk kommer att besiktigas oftare. En förändring i regelverket är att fartyg som har en skrovlängd som överstiger 15 meter, i stället för de tidigare 20 brutto, omfattas av certifikatsplikt. Även mindre fartyg som nyttjas yrkesmässigt omfattas av föreskriftens regelstandard och förväntas genomföra egentillsyn och årlig avrapportering.