Regler för pråmar

I dagsläget råder en osäkerhet kring huruvida en pråm ska räknas som ett fartyg eller inte.

De lagar och regler som finns gäller pråmar som används som upplagsplats eller logement (till exempel hotell) och som endast undantagsvis förflyttas.

För att komma till rätta med problemen kring säkerhet på pråmarna genomför Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen gemensam tillsyn. Vid en tillsynskontroll bedöms bland annat skicket på pråmens skrov, stabilitet och flytbarhet utifrån kriterierna i Transportstyrelsen föreskrifter. Säkerheten på arbetsplatsen bedöms också utifrån arbetsmiljölagen.

I dag finns drygt 260 pråmar registrerade i fartygsregistret. Mellan 80 och 90 av dem är godkända och certifierade för yrkesmässigt bruk på samma sätt som andra kommersiella fartyg. Dock används många pråmar till kommersiell sjöfart utan att vara registrerade och utan giltiga certifikat. Det beror på att rättsläget för pråmar i dagsläget är osäkert.

För att underlätta för dig som äger en pråm finns en checklista för egentillsyn av pråmar. Vi rekommenderar också att pråmen följer:

• fartygssäkerhetslagen (2003:364)
• fartygssäkerhetsförordning (2003:438)
• relevanta föreskrifter som gäller andra kommersiella fartyg, i första hand föreskrift och allmänna råd (2017:26) om fartyg i nationell sjöfart.

Tillsyn av pråmar som inte är registrerade

Transportstyrelsen kan på en redares begäran utföra tillsyn av de pråmar som har problem att registreras i det nuvarande fartygsregistret, men som av olika anledningar har behov av tillsyn och certifiering.

De regler som tillämpas vid tillsynen utgår från pråmens storlek samt vart och hur den nyttjas. När det kommer till livräddning, kommunikation, brand och stabilitet med mera, är inte alla delar av regelverken applicerbara om pråmen är obemannad när den förflyttas till sjöss. Efter godkänd besiktning tilldelas pråmen fartcertifikat som visar den är rätt utrustad och skrovet godkänt samt ett fribordscertifikat som visar att dess stabilitet och flytbarhet är tillräcklig.

Utöver fart och fribordscertifikat finns följande särskilda certifikat som är obligatoriska eftersom detta styrs av internationella regler:

• Pråmar som används i internationell sjöfart ska dessutom ha ett internationellt Load Line-certifikat med årlig fribordsbesiktning.
• Pråmar som är 24 meter eller längre ska ha en försäkran om antifouling (påväxthindrande) system. Om de har ett brutto på 400 eller mer ska de även ha ett antifoulingcertifikat.

Utländska pråmar

Det finns många pråmar som är inhyrda från utlandet, och flera av dem har en lägre säkerhetsstandard än svenska pråmar. Utländska pråmar som används i Sverige ska uppfylla respektive hemlands regelverk för motsvarande användningsområde. Transportstyrelsen eller Arbetsmiljöverket kan inspektera utländska pråmar för att kontrollera att de också motsvarar svensk säkerhetsstandard.

Pråmar som består av flera flytelement

Det har blivit vanligare med pråmar som består av flera separata flytelement, till exempel så kallade Combifloats. När flytelementen är sammankopplade ska de uppfylla samma regler som en pråm i samma storlek. Det är ännu inte beslutat om de ska registreras i ett eventuellt pråmregister, men i framtiden kan det bli aktuellt att registerplikt ska gälla enheter med en volym från 20 kubikmeter eller större.

2015 tog Näringslivsdepartementet fram ett förslag på ett omfattande regelförenklingspaket för hela sjöfartsnäringen. Som följd av regelpaketet har vi tagit fram en ny föreskrift och allmänna råd (2017:26) om fartyg i nationell sjöfart. Reglerna innehåller ett mer funktionsbaserat regelverk. Det innebär att istället för att tala om exakt hur något ska göras, talar reglerna om vad som ska uppnås. De nya reglerna gäller nya och existerande fartyg och trädde i kraft den 1 april 2018.

Avsikten är att reglerna även ska gälla pråmar och flytande utrustning. Men eftersom inrättandet av registret för pråmar och flytande utrustning har försenats, utlämnades reglerna för pråmar i slutversionen av de nya reglerna.

Pråmregister kan bli verklighet

I dagsläget har regeringen ännu inte lagt fram någon proposition till riksdagen om att inrätta ett pråmregister. Om det sker kan regelkrav och tillsynen återinföras genom en uppdatering av den ovan nämnda föreskriften.

Redaren ska i högre grad utföra egentillsyn

I de nya funktionsbaserade reglerna framkommer att redaren i betydligt högre grad själv utför egentillsyn och att tillsynen avrapporteras till Transportstyrelsen årligen. Regelverket ger också möjligheter till flexiblare säkerhetslösningar under förutsättning att säkerhetsnivån är jämförbar med det som krävs i föreskriften.

I stället för regelbundna besiktningar utför Transportstyrelsen riskbaserad tillsyn vilket innebär att verksamheter med större risk kommer att besiktigas oftare. En förändring i regelverket är att fartyg som har en skrovlängd som överstiger 15 meter, i stället för de tidigare 20 brutto, omfattas av certifikatsplikt. Även mindre fartyg som nyttjas yrkesmässigt omfattas av föreskriftens regelstandard och förväntas genomföra egentillsyn och årlig avrapportering.