Policylabb smarta fartyg

Projektet finansierades av Trafikverkets sjöfartsportfölj och avslutades sommaren 2022. I huvudsak undersöktes hur tre olika så kallade use cases förhöll sig till gällande svensk lagstiftning och annan policy, för att se vilka barriärer och gap som hindrar en verksamhet från att existera och/eller utvecklas. De tre casen var:

• Navigationsstöd från land
• Ljusteröleden/färjan (trafik med en vägfärja med autonoma funktioner)
• Smarta marina drönare

Det övergripande, långsiktiga målet med projektet var att skapa förutsättningar för svensk industri, myndigheter samt akademi för att ta en viktig roll i utvecklingen och användandet av smarta fartyg. Projektet avsåg också vara en del i att möta behovet hos företag och andra organisationer på området samt att etablera en både bredare, större och samtidigt spetsigare nationell samling för smarta, obemannade, autonoma fartyg och system.

I projektet definierades smarta fartyg som: ett framtida fartyg som till hög grad använder framsteg inom digitalisering och automatisering.

Sammanfattning och slutsatser från projektet

Med avseende på de tre use case som undersöktes i projektet kan följande sägas:

• Navigationsstöd från land – Här togs ett gemensamt ställningstagande mellan Sjöfartsverket och Transportstyrelsen om att navigationsstöd från land kan fylla en funktion, men att en sådan tjänst behöver utforskas vidare innan den kan regleras.
• Ljusteröleden/färjan – Vid dagens certifieringsförfarande verifieras oftast tekniska krav på fartyget genom en hänvisning till ett etablerat och sammanhållet regelverk. För smarta fartyg likt den framtida Ljusteröfärjan är det sannolikt lämpligt att komplettera certifieringen med en säkerhetsargumentation för att fartyget ska anses sjövärdigt.
• Smarta marina drönare – Fartyg under fem meter som inte är passagerarfartyg omfattas idag inte av några föreskrifter som gör att de per automatik blir granskade genom Transportstyrelsens tillsyn. Så länge ingen begär att fartyget ska inspekteras eller det är inblandat i en incident är sannolikheten låg att en inspektion sker. Om en inspektion sker gäller det att visa hur man följt gällande regler i lag och förordning samt allmänna sjövägsregler.

Trots att den maritima sektorn har ett rigoröst internationellt regelverk saknas det en internationell reglering för smarta fartyg. Ett arbete för sådana regler är på gång. Här kan sägas att till dess att det finns gällande internationella regler, finns det ett utrymme för utveckling och godännande av smarta fartyg utifrån flaggstaternas nationella regelverk. För svensk innovation inom smarta fartyg är policylabbets rekommendation alltså att i nuläget utgå från nationella svenska regleringar. Men det innebär inte att smarta fartyg inom den närmaste tiden bara kommer att utgöras av fartyg lämpliga för uppdrag som är dirty, dull eller dangerous (DDD) utan även andra fartyg och tjänster, såsom de i projektet undersökta Ljusteröfärjan och navigationsstöd.

Slutrapport Policylabb Smarta fartyg (PDF, 3 MB)

Allmänt om policylabb

Policylabb kan förklaras som en grupp aktörer med olika kompetenser som vill utveckla ett regelverk. I policylabbet använder de en uppsättning användarcentrerade metoder och kompetenser för att testa, experimentera och lära inom policyutveckling.

Syftet är att ta fram ett agilt arbetssätt för att utveckla regelverk som stimulerar snarare än hindrar innovation. En viktig grund i ett policylabb är förmågan att våga experimentera med användaren i centrum.

Policylabbet kan vara en tillfällig insats eller en mer långsiktigt och bestående satsning. Inriktning, syfte och metoder kan variera.