Olyckor relaterad till elinstallationer ombord
Publicerad 24 jan 2025
Trotts att elinstallationer ombord på fartyg är utförda i enlighet med gällande krav och standarder och har skötts av behörig fartygspersonal, kan det ändå hända att människor får livsfarlig ström igenom kroppen. I bästa fall blir det bara elchock och vill det sig illa kan det resultera i katastrofala följder.
Det som skiljer fartyg från landinstallationer är att på fartyg har man oftast inte jordfelsbrytare för att driftsäkerheten inte ska störs, det i sin tur kan riskera personsäkerheten om fel uppstår, därför är kontroll av slitage, intakt IP klassning och korrekt eftermontage avgörande.
Orsaken till de olyckshändelser som rapporterats till Transportstyrelsen är oftast slitage av elektrisk utrustning. Det kan vara kablar, kabelanslutningar, elskåp, kopplingsboxar eller annan mät och övervakningsutrustning som har förlorat sin IP klassning. Med förlorad IP klassning menas att elektrisk utrustning som har skyddsklass, förlorar sina skyddande egenskaper mot till exempel inträngande vatten.
Det kan vara elektrisk utrustning som ligger i utsatta miljöer såsom maskinrum och som öppnas för felsökning eller reparationer och inte återställs med samma täthetsgrad som det var innan, dvs. att tätningsringarna inte placerad rätt, blivit föråldrade och inte byts ut eller att kåpan och kabelanslutningen är slarvig återställd. Det i sin tur kan leda till att vatten lätt kan tränga igenom och bli ledande vid t.ex. spolning.
Efter flera incidenter och enstaka dödsolyckor, vill Transportstyrelsen lyfta en varningsflagga och påpeka vikten av att fartygsägare ser över det som nämns ovan och säkerställer att elsäkerheten hålls på en acceptabel nivå. Det vill säga att rutinbeskrivningar för återkommande kontroll tas fram så att man säkerställer att alla flexibla kablar, kabelgenomföringar, elskåp och kopplingsboxar kontrolleras med jämna mellanrum. Genom att ha fastställda rutiner kan man säkerställa att slitna eller felaktig utrustning identifieras i tid och därmed säkerställer att framtida incidenter inte sker.
Genom de incidentrapporter som myndigheten hittills har fått, anses följande riskområden leda till personskador:
1. Flexibla kablar.
- Landanslutningskablar som oftast dras på mark eller andra hårda ytor som kan orsaka skador på kablarnas ytterhölje och som sedan tar in vatten vid regn eller spolning och till sist leda till kortslutning, driftstörningar eller personskada genom elchock. Även anslutningspunkten vid elskåpet kan bli utsatt för belastning och efter en vis tid få skador.
- Matningskablar till lastbilar, kylcontainrar, bilar etc. på ro-ro fartyg. Det är i princip samma risker som med landanslutningskablar som beskrivs ovan, fast med den skillnaden att även tunga fordon kan köra över dessa kablar och leda till försvagning av kabelns inre och yttre hållfasthet.
- Mobila eller rörliga maskiner, kylskåp, kylboxar eller annan liknande köksutrustning och särskild de som har hjul på undersidan och som flyttas ofta och i princip orsakar samma fenomen som ovan. I dessa fall kan jordledaren skadas och utrustningen bli ledande och därmed utökad risk för elchock för människor som tar i dessa maskiner eller utrustning.
2. Elektrisk utrustning med krav på IP klassning.
- Det handlar om elektrisk utrustning som kan finnas i hela fartyget, men de som anses vara mest riskabla är utrustningar som besättning/passagerare har daglig kontakt med som rörlig köksutrustning eller maskiner på t.ex. passagerarfartyg. Den typen av utrustning kan på grund av påfrestning och drag skada kopplingsboxens integritet.
- Övrig utrustning som finns i fuktig miljö så som på däck, trånga utrymmen eller i maskinrum och är kopplad till spänning på över 50 volt. Den typen av utrustning bör särskilt observeras och bevakas så att IP klassningen alltid är intakt.
3. Utrustning monterad på höjder.
- Många elskador sker då yrkesmän jobbar på stege eller höjder och får elchock som i sig inte är livsfarliga, däremot fallet leder till livsfarliga skador. Fall från stege eller höga höjder är lika aktuell ombord på fartyg såsom på land, därför rekommenderas att man alltid tänker på fallrisk och har skyddsutrustning eller skyddsåtgärder mot fall.
Till sist vill Transportstyrelsen påpeka att, oavsett kompetensgraden, kan det hända att även yrkesmän faller offer för elskador som det kan förebyggas med enkla rutiner och återkommande kontroll, därför bör dessa ingå i fartygets säkerhetsmanual (SMS) för att kunna förhindra framtida elskador.