Olycksstatistik - fritidsbåtar 2016

Under 2016 omkom 28 personer i fritidsbåtsolyckor.

Av dessa 28 är det 2 som inte har återfunnits. Om något nytt framkommer kan det resultera i att siffrorna behöver justeras. För år 2015 utreds för närvarande, på nytt, en av de medräknade olyckorna av polisen.

Årets dödsolyckor utmärker sig bland annat genom att flera av de omkomna varit i dålig fysisk kondition – åldriga och/eller med hjärtfel m.m. 2 döda har sorterats bort eftersom mycket talat för att de hamnade i vattnet och drunknade på grund av sjukdom. Det finns minst ett par till sådana fall men där har det inte funnits vittnen eller annat som kunde styrka vad som kom först sjukdom eller drunkning. En annan olycka har, efter intervju med polis som var på platsen, visat sig vara en badolycka och inte en båtolycka.  

Antal omkomna i fritidsbåtlivet 1971-2016

Antal omkomna i fritidsbåtlivet 1971-2016. Staplar: Antal omkomna per år. Röd kurva: 5-årigt, glidande medelvärde. Målvärde för år 2020 är ett glidande medelvärde på 25 omkomna.

Mål

Regeringens etappmål för båtlivet är att antalet omkomna fortlöpande minskar och att allvarligt skadade halveras från år 2007 till 2020 .

Transportstyrelsen har, tillsammans med en särskild strategigrupp, preciserat ett eget mål för antalet omkomna och skadade i fritidsbåtsolyckor enligt Strategi säkrare båtliv 2020 . Målet är att minska antalet omkomna i fritidsbåtolyckor till från 2000-talets cirka 35 personer till 25 personer. Antalet räknas som ett glidande femårigt medelvärde. 2010 låg det glidande medelvärdet på 35,2 och 2016 var det nere i 28.

År

2012

2013

2014

2015

2016

Glidande medelvärde 

36

34

33

30

28

Insamling av olycksdata

De informationskällor Transportstyrelsen framför allt använder sig av i dessa sammanhang är, uppgifter från Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Sjöpolisen, Kommunala Räddningstjänsten, SOS-Alarm, Sjöfartsverkets sjöräddningsloggar, pressklipp, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, båtförsäkringsbolagen, båtorganisationerna och övriga medlemmar i Sjösäkerhetsrådet . Viktig är också uppgifter i media och insamling av data genom samarbete med sjukhusens akutmottagningar i Västra Götaland och Stockholms län (uppgifter om personskador). Statistiken om drunkningar stäms av med Livräddningssällskapet.

I statistiken över omkomna inom fritidsbåtlivet ingår omkomna och saknade vid olyckor med fritidsbåtar under färd samt fritidsbåtsrelaterade olyckor i hamn eller vid hamnmanöver. Endast olyckor i Sverige och på svenskt vatten ingår.

Sedan 2001 har definitionen vidgats till att omfatta också de som förolyckas på bryggan, på väg till eller ifrån en fritidsbåt. Dödsfall som primärt orsakats av sjukdom, mord eller självmord är inte medräknade.

Om det inträffar en dödsolycka vid bad från en båt betraktas det som en badolycka och inte en fritidsbåtsolycka. En sådan olycka har inträffat under 2016. Statistiken omfattar både statligt och kommunalt räddningsområde.

Livräddningssällskapet för statistik över samtliga svenskar som drunknar. I sin statistik tar de med personer som drunknar i badkar, simbassänger, bilar som kör över kajkanter etc. Livräddningssällskapet för också statistik över de som drunknar i samband med fritidsbåtsolyckor. Vi stämmer numera regelbundet av det som gäller fritidsbåtsolyckor. Dock kommer inte siffrorna att överensstämma helt eftersom Livräddningssällskapet inte tar med något annat än drunkning. De som omkommer av andra orsaker såsom kollisionsskador, brand, avgasförgiftning och liknande finns däremot med i Transportstyrelsens statistik. Svenskar som omkommer i fritidsbåtsolyckor utomlands tar Livräddningssällskapet med i sin statistik. Transportstyrelsen för inte in sådana händelser i årsstatistiken men ska nämna dem i årsrapporter och i en del andra rapporter. 2016 har det inte inträffat någon sådan, av oss känd, olycka.

Dödsolyckornas fördelning

Under 2016 omkom 28 personer vid 27 olyckstillfällen. 

  • Vid 1 av olyckorna omkom två personer.
  • Den yngsta omkomna var en 19-åring som kolliderade med grund/land i hög fart nattetid.
  • 2 ensamseglare har omkommit under färd utanför Skånekusten.
  • Inga personer med anknytning till segelbåtar har omkommit i hamn.
  • Minst 3 av olyckorna är fartrelaterade.
  • 1 kvinna har omkommit i samband med en kollision mellan två fritidsbåtar.
  • 2 av de omkomna kom från ett asylboende.
  • 20 av de omkomna var ensamma i båten.

Nationaliteter

Av de omkomna var 3 utländska medborgare: 2 asylsökande syrianer och en finländare bosatt i Sverige.

Båttyper

I flera fall är båttypen något osäker. Det gäller framför allt gränsdragningen mellan de olika varianterna av mindre motorbåtar och roddbåtar.

  • 2 beboeliga segelbåtar
  • 2 kanoter
  • 4 större öppna motorbåtar
  • 6 små motorbåtar
  • 2 roddbåtar
  • 1 RIB
  • 1 vattenskoter
  • Övriga båtar är huvudsakligen mindre, öppna båtar med eller utan motor.

Inga dödsolyckor har inträffat under färd med segeljollar, gummibåtar eller stora, beboeliga motorbåtar.

Åldersfördelning omkomna 2016

Åldersfördelning

År 2016 dominerade åldersintervallet 70-79 år. 

Antal omkomna per månad 2016

Antal omkomna

Diagrammet visar antal omkomna per månad i fritidsbåtsolyckor. Blå staplar genomsnittligt antal 2005-2015. Röda staplar omkomna under 2016.

Säsongen började inte så bra med 4 omkomna redan i slutet av april. Juni och juli blev bättre än vanligt och avslutningen av året blev lugn vad gäller dödsolyckor.

2016 präglades vädermässigt av en tidig islossning. April månad var varmare än normalt.

Under början av juni påverkades, framför allt Östersjön, av de ökända 5B-lågtrycken. De är svårprognostiserade och leder till ostadigt, blåsigt väder. Midsommarvädret var ostadigt med, i södra delen av landet, varm och fuktig luft med en del åska och skyfall.

2016 års högsäsongsväder var omväxlande men, särskilt på ostkusten, var båtvädret betydligt bättre än 2015. Årets varmaste dag inföll 26 augusti vilket, i och för sig, inte är särskilt anmärkningsvärt.

Eftersäsongen i september präglades av fint, högtrycksdominerat sensommarväder med värme och lite nederbörd.

Även om inte antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor avviker från det normala var antalet sjöräddningsinsatser på statligt vatten betydligt fler än vanligt. På JRCC bedömdes det att en del långvarigt dåligt väder på, framför allt, västkusten bidrog till att många fritidsseglare tvingades till förflyttningar i väder som man annars kanske inte hade gett sig ut i. Sambanden mellan väder, antal nödställda och antal omkomna förtjänar djupare analyser.

Två eller tre av olyckorna kan möjligen hänföras till hårt väder. En inträffad utmed öppen kust med passerande åskväder. Ett par andra inträffade på inlandsvatten – sjö och älv.

Fiske

Minst 13 av de omkomna var ute för att fiska. Detta betyder inte att de omkom just i samband med själva fisket. Olyckan kan ha inträffat på vägen ut eller hem från fiskeplatsen.

Flytvästanvändning

Minst 4 av de omkomna hade flytväst på sig. Flytvästen är ingen garanti för överlevnad men i många lägen ökar den chanserna väsentligt.

Dödsorsaker

En klar majoritet av dödsfallen kommer sig av att man har hamnat i vattnet och drunknat. Vanligtvis sker det då en liten båt kapsejsar eller vid fall över bord.

3 av de omkomna drunknade inte utan omkom på grund av kroppsskador som uppkommit i samband med kollisioner med annan båt, land/grund respektive vajern från en linfärja.

Alkohol

0,84

 

0,71

 

0,54

3,74

0,48

2,26

0,26

1,94

0,13

1,83

Listan ovan visar uppmätta alkoholhalter i promille för de 10 omkomna i fritidsbåtsolyckor under 2016 där det konstaterats alkohol i blodet.  Dessa kan avvika något från alkoholhalten vid olyckstillfället. Den som levt en tid efter olyckan har fortsatt att förbränna alkoholen.

För 26 av de 28 omkomna finns rättskemiska rapporter som innehåller uppgifter om eventuell alkohol i blodet. 2 av 28 omkomna saknas och för dem finns givetvis inga promilleuppgifter.

10 av 26 visade sig ha alkohol i blodet. Det är det samma som 38% av de omkomna. Detta är den, i särklass, lägsta siffran på alkohol vid dödsolyckor sedan vi började registrera dessa uppgifter år 2011. Tidigare har andelen med alkohol eller droger legat i storleksordningen 60-80. Promillehalterna varierade mellan 0,13-3,74.

Geografisk fördelning

Geografisk fördelning

Platser för dödsolyckor/saknade 2016. Storlekarna på prickarna anger antal omkomna i samma olycka. Liten prick 1 person, större prick 2. Som framgår av kartan har de flesta olyckorna inträffat i hamn eller på inlandsvatten.

Det är anmärkningsvärt att det i mycket båttäta områden har inträffat förhållandevis få olyckor. Som vanligt är det påtagligt att kustfarvattnen är förskonade från dödsolyckor. Det här är en trend som håller i sig. Fördelningen mellan inlands- och kustfarvatten brukar se ut ungefär på det här sättet. Särskilt anmärkningsvärt är att endast 5 omkommit under färd i skärgård.

  • 5 personer omkom vid färd i skärgårdsvatten och utanför hamnområde.
  • 15 personer omkom inom kommunalt räddningsområde
  • 14 omkom inom statligt räddningsområde.
  • 16 omkom på insjöar, åar och andra vattendrag
  • 5 omkom i hamn eller från ankrad båt.
  • 3 omkom vid öppen kust
  • Ingen omkom på havet (långt från kusten). 

Personskador

För 2016 har det kommit in 229 rapporter från sjukhusen i Västra Götaland och Stockholms län. En del av dem har fått sorteras bort eftersom de gäller yrkessjöfart eller det är oklart om de verkligen är fritidsbåtsrelaterade.

När det gäller människor som skadas saknas tillförlitliga uppgifter om antalet skadade för år 2007 som är utgångspunkten för regeringens etappmål 2020. Enligt Strategi säkrare båtliv 2020 är målet satt att till 2015 ha utvidgat rapporteringen via sjukhusens akutintag att gälla även fritidsbåtar och att rapportering ska komma in från hela landet. Arbetet med utvidgningen har visat sig ta längre tid än så. Dessutom är sjukhusens akutavdelningar mer ansträngda än någonsin – särskilt under båtlivets högsäsong. Trots att statistiska data tills vidare är begränsade utgår vi ifrån vad som är känt idag och strävar efter att fortlöpande minska antalet skadade.

Hoppet mellan båt och bryggan

27%

Fallit ombord

26%

Hoppet mellan båt och klippa

10%

Klämskada

9%

Skador i samband med uppläggning

7%

Fallit på brygga

5%

Fallit i vattnet från båten

3%

Div. lekredskap/vattenskidor

2%

Gipp/bom i huvudet

3%

Grundstötning

2%

Fastnat i beslag

2%

Vattenskoter

1%

Skurit sig

1%

Kollision

1%

Brännskada

1%

Kolmonoxidförgiftning

1%

Kollision

1%

Värdena i tabellen ovan är avrundade. Dessutom överlappar en del av kategorierna varandra vilket förklarar varför summan av procenttalen inte blir 100.

Andra olyckor är seglare som slagit sig eller klämt sig i samband med segling.

En del skador sker också i samband med vattenlek eller högfartskörning. Några personer har skadats i samband med högfartskörning med RIB-båt och vid högfartskörning med vattenskoter.

En kollision mellan motorbåt och segelbåt finns i personskaderapporterna. Likaså har en kanotist blivit påkörd och skadats av en motorbåt inne på Riddarfjärden i Stockholm.

Är du nöjd med informationen på sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!