7 kap. Boende- och arbetsmiljö

Kompletterande upplysningar

Lagstiftningen för arbetsmiljö innehåller funktionskrav i större utsträckning än andra teknikområden. Transportstyrelsens föreskrifter ska i allmänhet inte upprepa vad som redan följer av lagstiftningen vilket medför att föreskriftstexten kan upplevas som osammanhängande. För att underlätta läsbarheten innehåller därför de kompletterande upplysningarna relevanta utdrag från tillämplig lagstiftning.

Det finns ett flertal regelverk och standarder för hur fartyg kan konstrueras och byggas. Det är inte ovanligt att dessa regelverk saknar en heltäckande reglering avseende boende- och arbetsmiljö. Därför innehåller de kompletterande upplysningarna förslag på hur boende- och arbetsmiljö lämpligen kan utformas och vilka tekniska standarder som kan vara relevanta för att uppfylla funktionskraven.

Den övergripande regleringen för boende- och arbetsmiljö på fartyg finns i följande lagar och förordningar:

• 2 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160).
• Arbetsmiljöförordningen (1977:1166).
• 4 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364).
• Fartygssäkerhetsförordningen (2003:438).
• 1 kap. 9 § sjölagen (1994:1009).

Syftet med ovanstående författningar är bl.a. att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att skapa en god arbetsmiljö. Av författningarna framgår bl.a. följande:

• Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället.
• Vid fartygsarbete ska arbetsmiljön vara tillfredsställande också med hänsyn till sjösäkerhetens krav.
• Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön och ska leda arbetet mot en bättre arbetsmiljö, men arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö.
• För att uppnå en god arbetsmiljö ska arbetsgivaren systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten, utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska åtgärdas enligt tidsplan.

Transportstyrelsen är den myndighet som ger ut föreskrifter som preciserar vad som gäller för arbetsmiljön på fartyg, exempelvis avseende kemiska och fysikaliska risker samt organisatorisk och social arbetsmiljö. Reglerna finns i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2019:56) om arbetsmiljö på fartyg.

Kompletterande upplysningar

De hänvisningar till AFS 2020:1 enligt nedan är på grund av att AFS 2009:2 är upphävd och har ersatts av AFS 2020:1.  

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2020:1) om arbetsplatsens utformning är framtagna med utgångspunkt från landbaserade arbetsplatser. Det kan därför vara svårt att i alla delar applicera föreskrifterna på de förhållanden som råder ombord på ett fartyg. De kompletterande upplysningar som följer innehåller en sammanfattning av innehållet i de olika författningarna (lag, förordning och föreskrifter). För mer detaljerad information hänvisas till respektive författning.

De krav i AFS 2009:2 som gäller larm och utrymning (75-89 §§) ersätts till stor del av reglerna i 6 kap. Brandskydd i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:26) om fartyg i nationell sjöfart.

Hur en arbetsplats ska vara utformad

Lokalutformning
Arbetsplatser ska ha en med hänsyn till verksamheten tillräcklig area och fri höjd, så att risken för ohälsa och olycksfall begränsas. De ska vara lämpligt placerade, utformade och inredda. Placeringen av arbetsplatsens olika delar ska vara sådan att sambanden blir tydliga och funktionella (24 § AFS 2020:1).

Ergonomisk utformning
Det är också viktigt att hänsyn tas till den ergonomiska utformningen av fartyget. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi syftar till att arbetsplatser och arbetsuppgifter ska ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar förebyggs.

Omklädningsrum och hygienutrymmen
Det kan behövas omklädningsrum, skilda klädutrymmen för privata kläder och arbetskläder samt tillgång till låsbart utrymme för personliga värdesaker (59 § AFS 2020:1). Vid behov ska det finnas tillgång till toaletter, tvättplatser och dusch (77 § AFS 2020:1).

Matutrymme
Arbetstagaren ska kunna äta

under tillfredställande förhållanden. Det gäller även de som äter medhavd mat. Det ska ske i lämpliga utrymmen med bord och stolar med ryggstöd (79 § AFS 2020:1).

Exempel på lämpliga utrymmen är en restaurang eller ett matrum, men kan också vara ett avskilt matutrymme i arbetslokalen. Nära platsen där man äter medhavd mat ska det finnas:

1. kylskåp,
2. möjlighet att värma maten, och
3. möjlighet att diska.

Kompletterande upplysningar

Av 4 kap. 3 § fartygssäkerhetslagen framgår att de ombordanställda i förekommande fall ska ha en tillfredsställande bostads- och fritidsmiljö. Det ska finnas tillräckligt många sovrum, dagrum, måltidsrum, kök eller motsvarande utrymmen för matlagning, utrymmen för personlig hygien, sjukrum och andra särskilt inrättade utrymmen för de ombordanställdas personliga behov, bekvämlighet och trevnad. Alla dessa utrymmen ska vara tillräckligt stora samt inredda och utrustade på lämpligt sätt. Bostads- och fritidsutrymmen ska dessutom vara så utformade att de medger meningsfull fritid och samvaro.

Med långa sjöresor avses vanligen resor där besättningen tillbringar viloperioden ombord. Normalt anses resorna vara regelbundna om de förekommer oftare än vid 2 tillfällen per kalendermånad.

För fartyg som omfattas av sjöarbetskonventionen (MLC) ska någon av följande bostadsföreskrifter följas TSFS 2013:68, SJÖFS 1992:6 eller SJÖFS 1970:A4. Vilken av föreskrifterna som gäller styrs av när fartyget byggdes.

För övriga fartyg kan ovanstående föreskrifter eller TSFS 2019:109 om bostadsutrymmen på fiskefartyg ge vägledning vid planering av besättningsutrymmen.

I bostadsföreskrifterna kan du läsa om bland annat:

• olika utrymmes placering,
• utformning av förbindelseleder och trappor,
• klimat och ventilation,
• skydd mot skadedjur och insekter,
• materialkrav och takhöjder,
• bostadshytter, omklädningsrum och hygienutrymmen,
• förvaringsutrymmen för arbetskläder,
• tvättmöjligheter och klädvård,
• interntelefoner,
• mässar och gemensamma dagrum,
• sjukvårdsutrymmen,
• fritidsutrymmen på öppet däck,
• övriga fritidsmöjligheter, och 
• kontor och liknande utrymmen.

Kompletterande upplysningar

Förbindelseleder

Förbindelseleder ska vara utformade och dimensionerade så att arbetstagarna kan förflytta sig utan risk för olycksfall eller ohälsa. Om det finns risk för sammanstötning, eller om fasta arbetsplatser ligger i anslutning till förbindelseled för fordons- och trucktrafik, ska det finnas ett tillräckligt säkerhetsavstånd eller en avskiljande barriär (28 § AFS 2020:1). Det är lämpligt att förbindelseleder och skyddsanordningar samt in- och utgångar:

• är utformade med hänsyn tagen till användningssätt och framkomlighet,
• ger gott grepp och förhindrar halkning (35 1 2020:1),
• medger säker evakuering av en skadad person (6 kap.),
• utomhus ska vara utformade så att arbetstagaren skyddas mot väder och vind. Tillfälliga arbetsplatser ska, så långt som möjligt, vara utformade så att de arbetande skyddas mot väder och vind (86 § 2020:1), och
• medger att transporter mellan olika plan kan ske utan risk för ohälsa genom olämplig belastning eller risk för olycksfall (34 § AFS 2020:1).

Vid behov ska förbindelseleder för tyngre transporter vara utformade så att de medger transporter på hjul. Transporter mellan olika plan ska kunna ske med hiss eller annan lämplig lyftanordning (52 § AFS 2020:1).

Trappor och lejdare

Antalet trappor och dess utformning ska anpassas efter antal användare och arbetets art. Trappor ska vara säkra att använda. De ska normalt ha ledstänger och vara utförda så att halkrisken minimeras (44 § AFS 2020:1).

För att minska risken för att snubbla är det lämpligt att alla trappsteg i ett trapplopp har samma höjd och bredd.

Mellan en dörr och en nedåtgående trappa eller enstaka trappsteg ska det finnas ett trapplan som är tillräckligt stort utifrån risken för fall (45 § AFS 2020:1).

Av utrymningsskäl är det lämpligt att trappor är orienterade långskepps.

För att stegpinnar i lejdare och fasta stegpinnar ska ge gott grepp och förhindra halkning utförs de lämpligen i fyrkantstål och med de två motstående kanterna i samma lodlinje (se SS-ISO 9519, Lejdarsteg).

In- och utgångar

Dörrar, luckor och andra genomgångar bör vara lämpligt anordnade vad gäller antal, placering, storlek och utförande (40 § AFS 2020:1). De bör vara lätta att öppna från båda håll av en person.

Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för alla arbetstagare ska kunna utrymma arbetsplatsen. Utrymningar ska normalt genomföras så att arbetstagarna har aktuell kunskap om hur utrymningen ska ske (90 § AFS 2020:1).

Luckor och dörrar ska kunna säkras så att de inte faller eller stängs oavsiktligt (42 § AFS 2020:1).

Kompletterande upplysningar

Trappor, lejdare, plattformar, öppna däck, avsatser och liknande ska ha skydd mot fall. Trappor ska normalt ha räcken och ledstänger. Ett räcke ska som regel vara fast. (151 och 152 §§ AFS 2020:1).

Ett skyddsräcke ska vara utformat så att det hindrar fall över, genom eller under räcket. På passagerarfartyg med liggande spolar bör klätterrisken beaktas (151 § AFS 2020:1). På passagerarfartyg rekommenderas en räckeshöjd av 1,1 meter och på övriga fartyg 1,0 meter.

Kompletterande upplysningar

Av 2 kap. 4 § arbetsmiljölagen följer att de arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande ska vara tillfredsställande.

Ventilation
Bostads- och arbetsutrymmen ska vara så ordnade och ha sådana ventilationssystem för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras i lokalerna att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande. Luftväxlingen ska ordnas så att spridning av luftföroreningar begränsas (111 § 2020:1). En förutsättning för att uppnå denna luftväxling är oftast att mekanisk ventilation installeras.

Tilluft
Tilluft ska vara så fri från luftföroreningar som är praktiskt möjligt. Luftintagens placering i förhållande till bl.a. skorsten och frånluftsdon (från t.ex. maskin, byssa, toalett och sjukhytt) måste därför beaktas (113 § AFS 2020:1).

Till- och frånluftsdon bör inte placeras i omedelbar närhet av sovplats.

Återluft
Ventilationssystem med återluft får installeras endast om en särskild utredning visat att de är lämpliga (116 AFS 2020:1).

Frånluft

Där föroreningskällan så kräver ska det finnas processventilation. Den ska vara:

1. effektiv,
2. utformad efter hur farlig luftföroreningen är, och
3. fast installerad vid arbetsplatser där processventilationen behövs mer än tillfälligt, och där arbetet så medger. I annat fall ska utsug användas (117 § AFS 2020:1).

Kontroll och underhåll

Det ska finnas skriftliga drifts- och underhållsinstruktioner för ventilations-systemet på fartygets arbetsspråk (svenska) (115 § AFS 2020:1).

Termiskt klimat

Klimatet ska vara anpassat till verksamhetens/arbetets art, om det är lätt eller tungt och om det är rörligt eller utförs stillasittande (124 § AFS 2020:1).

Arbetsplatser utomhus ska så långt som möjligt vara utformade så att de arbetande skyddas mot väder och vind (124 § AFS 2020:1).

Kompletterande upplysningar

Om det inte är praktiskt möjligt att anordna separata ventilationskanaler kan backventiler sättas in i sjukhyttens ventilationskanaler.

Kompletterande upplysningar

Av 2 kap. 4 § arbetsmiljölagen följer att de arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande ska vara tillfredsställande.

Buller

Installationer ombord bör vara utförda och underhållas så att de alstrar och överför så lite buller som är praktiskt möjligt till arbets- eller bostadsutrymmen. Installationer ska vara utförda så att ljudnivån på arbetsplatser blir så låg som praktiskt möjligt, avseende på bulleralstring och bulleröverföring (114§ AFS 2020:1).

För att säkerställa talkommunikation i område där båtförare eller passagerare befinner sig rekommenderas att ljudnivån där inte överstiger cirka 70-80 dB(A).

När det gäller gränsvärden för bullerexponering, riskbedömningar, åtgärder för att minska exponeringen, hörselskydd m.m. finns bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2015:16) om buller och i 2 kapitlet 29-32 §§ Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2019:56) om arbetsmiljö på fartyg.

Vibrationer

I standarden SS-ISO 6954, Vibration och stöt - Riktlinjer för mätning, rapportering och utvärdering av vibrationer i fartyg (tabell 1), framgår vilka vibrationsnivåer som sannolikt leder till klagomål och som därför lämpligen inte överskrids.

Belysning

Arbetsplatser ska ha en belysning som är anpassad till verksamheten och de synkrav arbetsuppgifterna innebär, samt de enskilda arbetstagarnas syn och övriga förutsättningar. Belysningen ska göra det möjligt att förflytta sig säkert inom arbetsplatsen (135 § AFS 2020:1). 

Kompletterande upplysningar

Inredning och utrustning ska väljas med hänsyn till besättningens olika förutsättningar och de krav arbetsuppgifterna ställer. Den som i huvudsak arbetar stående eller gående ska ha möjlighet att sätta sig (47 § 2020:1).

Risker för ohälsa och olycksfall samt möjligheten till rengöring och underhåll ska beaktas vid val och placering av inredning och utrustning (88 § AFS 2020:1).

Där det finns risk för personskada vid rörlig anordning, motor, elektrisk anläggning eller liknande bör det finnas skyddsräcke och nödstopp som helt undanröjer den risken. Dessutom kan kalla och heta ytor behöva isoleras (A 2.7 och A 2.13 AFS 2006:4 om användning av arbetsutrustning, ellagen (1997:857).

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi ska tillämpas vid planering av arbetsplatser ombord enligt 2 kap. 25 § TSFS 2019:56).

Kompletterande upplysningar

Av 4 kap. 5 § fartygssäkerhetslagen följer att den kost som de ombordanställda får ska vara tillräcklig och av fullgod kvalitet. Kosten ska vara anpassad till de ombordanställdas olika kulturella och religiösa bakgrunder. Vatten för de ombordanställdas behov ska finnas lätt tillgängligt ombord i tillräcklig mängd och av fullgod kvalitet.

Bestämmelser om livsmedel och om utrymmen för verksamhet med livsmedel finns i livsmedelslagen (2006:804) och i Livsmedelverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIFVS 2005:20). Det finns också ett flertal EU-förordningar på livsmedelsområdet. Vissa EU-förordningar, exempelvis om livsmedelshygien och kontroll är generella, medan andra innehåller regler för avgränsade sakområden. Mer information om vad som gäller för passagerarfartyg finns på Livsmedelverkets webbplats.

För att förhindra att dricksvattnet förorenas kan följande åtgärder vara nödvändiga:

• Påfyllnings- och avluftningsrör konstrueras så att insekter, förorenande ämnen och överbrytande sjö inte kan komma in.
• Dricksvattentanken placeras inte intill tank med innehåll som kan förorena dricksvattnet, rör från sådan tank dras inte genom dricksvattentanken och rör med dricksvatten dras inte genom en sådan tank.
• Metoder för kontroll av dricksvatten återfinns i Livsmedelverkets föreskrifter (LIVSFS 2022:2) om dricksvatten.

Kompletterande upplysningar

För mindre fartyg är det oftast inte nödvändigt med landgång om det enkelt och säkert går att ta sig på och av fartyget.

Transporter av gods mellan olika plan ska kunna ske med hiss eller annan passande lyftanordning, om transporterna är så tunga eller förekommer så ofta att:

1. manuella lyft,
2. bärande, eller
3. annan manuell hantering

Medför risk för ohälsa eller olycksfall, genom hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar (34 § AFS 2020:1).

Det kan vara bra att använda skyddsnät vid landgång och fallrep när fartyget ligger vid kaj.

Om det finns risk för sammanstötning, eller om fasta arbetsplatser ligger i anslutning till förbindelseled för fordons- och trucktrafik, ska det finnas ett tillfälligt säkerhetsavstånd eller en avskiljande barriär (34 § 2020:1).

Passagerarfartyg i tidtabellbunden kollektivtrafik ska åtminstone uppfylla föreskrifter om handikappanpassning av fartyg. Mer om det kan du läsa om under rubriken "Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning".

Vid utformning och test av förbindelsemedel med land kan bl.a. nedanstående standarder vara relevanta.

Kompletterande upplysningar

För fartyg med en skrovlängd > 70 meter är det lämpligt med automatiska förtöjningsspel.

Manuellt arbete vid nock till spel eller vinsch innebär en betydande skaderisk varför automatiska förtöjningsspel är att föredra.

Kompletterande upplysningar

Om både fordons- och gångtrafik förekommer på bildäck ska säkerhetsavståndet mellan gående och fordonstrafik vara tillräckligt.

Kompletterande upplysningar

Höjden på avkörningsskydden ska vara minst 0,3 meter (150 § AFS 2021:1).

Vid lastning och lossning gäller även kraven i 1–7, 10–22 och 24–37 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:9) om hamnarbete samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna.