OTIF

OTIF:s syfte är att främja, förbättra och underlätta den internationella järnvägstrafiken. För att uppnå detta finns ett enhetligt regelverk upprättat – Fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF). COTIF innehåller olika bihang (appendix) som reglerar följande områden:

• Bihang A Enhetliga rättsregler för avtal om internationell transport av resande på järnväg (CIV);
• Bihang B Enhetliga rättsregler för avtal om internationell transport av gods på järnväg (CIM);
• Bihang C Reglementet om internationell transport av farligt gods på järnväg (RID);
• Bihang D Enhetliga regler för avtal om nyttjande av vagnar i internationell järnvägstrafik(CUV);
• Bihang E Enhetliga regler för avtal om nyttjande av infrastruktur i internationell järnvägstrafik (CUI);
• Bihang F Enhetliga regler för validering av tekniska standarder och antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för järnvägsmateriel avsedd att nyttjas i internationell trafik (APTU);
• Bihang G Enhetliga regler för tekniskt godkännande av järnvägsmateriel som används i internationell trafik (ATMF).

Vad innebär ett svenskt tillträde till COTIF 1999?

Den 12 juni 2015 tillträdde Sverige protokollet av den 3 juni 1999 om ändring av fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF) av den 9 maj 1980. Tillträdet innebär att COTIF 1999 införlivas i nationell lagstiftning. Ett svenskt tillträde innebär alltså att vi nu omfattas av och måste följa COTIF 1999. Tillträdet innebär också ett fullvärdigt medlemskap i OTIF och att Sverige går från att kunna delta som observatörer, med en rådgivande röst, vid olika kommittémöten till att även utöva rösträtt.

EU är så kallad regional medlem i OTIF och verkar för att få regelverket mellan OTIF och EU harmoniserat. EU arbetar därför aktivt med att föra in EU-lagstiftning i COTIF. Samtliga stater som tillträtt COTIF har en egen röst vid de olika kommittémötena. I de rättsområden där EU:s medlemsstater har överlåtit lagstiftningsmakten till EU, röstar EU i kraft av att representera sina medlemsstater, vilka därigenom inte har några egna röster. Beträffande de rättsområden som medlemsstaterna fortfarande är suveräna görs ändå en EU-koordinering för att försöka uppnå enighet, EU:s medlemsstater är dock inte tvingande att rösta i enlighet med detta. EU-koordinering utgör på grund av detta ett avgörande moment i OTIF-arbetet.