Vilka regelverk och standarder som är lämpliga beror på flera faktorer t.ex. fartygstyp, fartygets byggnadsmaterial samt de områden och väderförhållanden i vilka fartyget är avsett att framföras. Alla regelverk och standarder är normalt inte lämpliga för alla verksamheter. Säkerställ därför att det valda regelverket eller standarden är lämplig för den planerade verksamheten. Exempel på möjliga regelverk:

För fartyg med skrovlängd 5–15 m

• Eurofins - Work Boat Guidelines, avseende vissa funktionskrav
• Regler utgivna av ett klassificeringssällskap (godkänt av EU, främst DNV GL, BV, LR, ABS eller RINA). Ett exempel är DNV GL Standard — DNVGL-ST-0342, Craft.
• Nordisk båtstandard – Yrkesbåtar under 15 meter.

För fartyg med skrovlängd 15–24 m

• Eurofins - Work Boat Guidelines, avseende vissa funktionskrav.
• Regler utgivna av ett klassificeringssällskap (godkänt av EU, främst DNV GL, BV, LR, ABS eller RINA). Ett exempel är DNV GL Standard — DNVGL-ST-0342, Craft.

För fartyg med skrovlängd > 24 m

• Regler utgivna av ett klassificeringssällskap (godkänt av EU, främst DNV GL, BV, LR, ABS och RINA).
• Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:2 ) om navigationssäkerhet och navigationsutrustning.

Det finns ett flertal regelverk för hur fartyg ska konstrueras och byggas. Dessa regelverk innehåller vanligen regler för hur styrplatsen ska utformas, men det är inte ovanligt att dessa regelverk saknar regler för lämplig utrustning och då i stället hänvisar till respektive lands föreskrifter. Därför innehåller dessa kompletterande upplysningar förslag på vilken utrustning som kan vara lämplig och vilka tekniska standarder som kan vara relevanta för att uppfylla funktionskravet.