Vilka regelverk och standarder som är lämpliga beror på flera faktorer, t.ex. fartygstyp, fartygets byggnadsmaterial samt de områden och väderförhållanden i vilka fartyget är avsett att framföras. Alla regelverk och standarder är normalt inte lämpliga för alla verksamheter. Säkerställ därför att det valda regelverket eller standarden är lämplig för den planerade verksamheten.

Exempel på möjliga regelverk och standarder:

För fartyg med skrovlängd 5–15 meter

• Regler utgivna av ett klassificeringssällskap (godkänt av EU, främst DNV GL, BV, LR, ABS eller RINA). Ett exempel är DNV GL Standard — DNVGL-ST-0342, Craft.
• Eurofins - Work Boat Guidelines
• Standarder kopplade till CE-märkning av fritidsbåtar. Notera att dessa standarder normalt inte är lämpliga för exempelvis passagerarfartyg och att CE-märkningen i sig inte påvisar vilka standarder som använts samt uppfyller inte kraven för annat relevant godkännande i 1 kap. 14 §
• Nordisk båtstandard – Yrkesbåtar under 15 meter.
• Bilaga 4 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord.

För fartyg med skrovlängd 15–24 meter

• Regler utgivna av ett klassificeringssällskap (godkänt av EU, främst DNV GL, BV, LR, ABS eller RINA). Ett exempel är DNV GL Standard — DNVGL-ST-0342, Craft.
• Eurofins - Work Boat Guidelines
• Standarder kopplade till CE-märkning av fritidsbåtar. Notera att dessa standarder normalt inte är lämpliga för exempelvis passagerarfartyg och att CE-märkningen i sig inte påvisar vilka standarder som använts samt uppfyller inte kraven för annat relevant godkännande i 1 kap. 14 §.
• Nordisk båtstandard – Yrkesbåtar under 15 meter.
• Bilaga 4 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord.

För fartyg med skrovlängd > 24 meter

• Regler utgivna av ett klassificeringssällskap (godkänt av EU, främst DNV GL, BV, LR, ABS och RINA).
• Bilaga 4 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:114) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord.
• 51 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:60) om fartyg i inlandssjöfart (artikel 15.03 i IVV-direktivet, lämpligt för fartyg i fartområde E).

I Eurofins - Work Boat Guidelines och standarder kopplade till CE-märkning av fritidsbåtar varierar kravnivån beroende på i vilken vindstyrka och våghöjd som fartyget är avsett att framföras. Det finns fyra olika nivåer (A-D) vilka benämns konstruktionskategorier. Motsvarande anpassning av kravnivån görs i många av Transportstyrelsens föreskrifter men där görs indelningen i stället i fartområden (A-E). Trots att indelningen är likartad stämmer den inte helt överens. I nedanstående tabell görs en jämförelse av vilken konstruktionskategori som kan anses motsvara vilket fartområde. Jämförelsen kan ses som en allmän rekommendation. I det enskilda fallet kan dock en annan motsvarighet vara mer ändamålsenlig.

Konstruktionskategori	Fartområde
A	B
B	C
C	D
D	E