Genom ett systematiskt arbetssätt ges möjlighet att upptäcka risker innan något hänt, till skillnad mot att enbart genomföra åtgärder efter ett tillbud eller en olycka. Krav på systematiska arbetssätt är därför numera grunden i många branscher, exempelvis systematiskt arbetsmiljöarbete eller systematiskt brandskyddsarbete. Arbetssättet bygger till stor del på samma systematik som ett kvalitetssystem, det vill säga att man identifierar, organiserar, dokumenterar, kontrollerar och följer upp ett arbete inom ett identifierat område. Eftersom reglerna ser relativt lika ut inom olika områden är det ofta möjligt att genom de åtgärder som vidtas uppfylla kraven i flera olika regelverk. Ett sådant exempel är riskanalyser, som vanligen är en av grunderna i ett systematiskt sjösäkerhetsarbete.

Inom den kommersiella sjöfarten har ett aktivt formaliserat sjösäkerhetsarbete bedrivits sedan sent 1980-tal då fartyget Herald of Free Enterprise förliste med följden att 193 människor miste livet. Efter denna katastrof tog IMO:s sjösäkerhetsorgan MSC (Maritime Safety Committee) beslut om att införa regler för säkrare drift av fartyg. Genom ett nytt kapitel i SOLAS (IX), samt den tillhörande ISM-koden (International Safety Management), infördes säkerhetsregler för rederiers landorganisation samt för fartygens säkra drift.

De internationella reglerna ligger även till grund för det systematiska sjösäkerhetsarbetet för fartyg i nationell sjöfart. Kraven har dock förenklats för att på ett bättre sätt kunna anpassas efter de förutsättningar som råder inom den nationella sjöfarten.

ISM-kodens krav är direkt tillämpliga för fartyg och rederier genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 på fartyg som för en medlemsstats flagg. Förordningens tillämpningsområde täcker dock inte alla fartyg som enligt fartygssäkerhetslagen har krav på godkänd säkerhetsorganisation. Transportstyrelsen har därför tagit fram föreskrifter (TSFS 2009:1) om säkerhetsorganisation på rederier och fartyg som inte omfattas av förordning (EG) nr 336/2006.

Fartyg i nationell sjöfart är undantagna från TSFS 2009:1. För fartyg i nationell sjöfart återfinns relevanta regler i 1 kap. 25, 26 och 28 §§.  TSFS 2009:1 gäller för utländska fartyg på svenskt sjöterritorium och vissa fartyg som omfattas av passagerarfartygsdirektivet. TSFS 2009:1kan användas som stöd för fartyg i nationell sjöfart.

Rederier och fartyg i nationell sjöfart som enligt fartygssäkerhetslagen omfattas av krav på dokument respektive certifikat om godkänd säkerhetsorganisation certifieras som tidigare, men certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation som utfärdas för fartyget är inte längre tidsbegränsat. Däremot har rederiets dokument om godkänd säkerhetsorganisation en giltighetstid på fem år. Under dokumentets giltighetstid finns inget krav på årlig eller mellanliggande besiktning, utan sjösäkerhetsarbetet kontrolleras genom redarens egenkontroll samt Transportstyrelsens riskbaserade tillsyn.