Kraftig nedgång för flyget under pandemin

Redan före pandemin hade antalet passagerare till och från svenska flygplatser minskat. Från 39 miljoner passagerare år 2018 till 38 miljoner året därpå. Även efterfrågan på inrikes flygresor hade börjat sjunka i Sverige på grund av faktorer som ekonomisk avmattning, intresset för klimathotet, flygskatten och ett förändrat affärsresande.

– Det här var utgångsläget när pandemin startade. Därefter har stora delar av transportbranschen hamnat i kris till följd av de nationella restriktioner och riktlinjer som har införts, i kombination med en minskad efterfrågan på resor eftersom väldigt få väljer att resa just nu, säger Simon Posluk, enhetschef vid avdelning Sjö- och luftfart på Transportstyrelsen.

Under våren 2020 förlorade världens flygplatser i genomsnitt hälften av alla sina anslutningar och passagerarflygbolagen nyttjade endast runt 20 procent av sina flygplansflottor. På de svenska flygplatserna noterades 98 procent färre passagerare under april och maj.

Klimat och hälsa lockar

Eftersom pandemin fortfarande pågår är luftfartens framtid svår att förutse, men klart står att flera delar av branschen kommer att ha det tufft ekonomiskt under en tid framöver. Även om trenderna på kort sikt är osäkra, går dock vissa tendenser att urskilja.

– Det vi ser är att intresset för klimatet kvarstår. Genom pandemin har även medarbetares och passagerarnas hälsa blivit en grund för tekniska innovationer. Den trenden kommer troligtvis att följa med oss in i framtiden, säger Simon Posluk.

Med färre aktörer är det troligt att biljettpriserna stiger, något som kan komma att påverka människors resvanor. Enligt rapporten förväntas privatresenärerna återvända snabbast och först ut blir förmodligen de som ska besöka släkt och vänner. Sedan kommer affärsresenärerna. Flygbolagen bedömer att inrikesresandet återhämtar sig först, följt av korta distanser och så småningom även längre distanser.

Luftbranschernas utmaningar – en rapport om effekter av covid-19