Ett år med nya drönarregler

Det gångna året har på drönarfronten varit minst sagt händelserikt. I korthet innebär de nya reglerna, som gäller inom hela EU, att den som flyger drönare ska ta drönarkort och den som ansvarar för flygningen ska registrera sig som operatör.

I nuläget har ungefär 24 000 personer i Sverige tagit drönarkort och cirka 28 000 registrerat sig som operatörer.

– Vi hade visserligen förväntat oss att dessa siffror skulle vara högre, men i regelsammanhang är inte ett år särskilt lång tid. Det finns ett stort intresse för vårt utbildningsmaterial och vi får många frågor om just drönare. Nu gäller det att få Sveriges drönarpiloter att ta steget fullt ut och ta drönarkortet, säger Tobias Fridarve, samordnare för drönarfrågor på Transportstyrelsen.

Få fart på fritidsflygarna

Redan nu används drönare i Sverige för att till exempel leverera blodprover och hjärtstartare, till fotografering och kartering och för att söka efter försvunna människor. Den sammantagna bilden visar att de som flyger drönare i tjänsten både tar drönarkort och registrerar operatörer i stor utsträckning. Utmaningen ligger i stället i att få fritidsflygarna att inse fördelarna med drönarkortet.

– Utöver att det är obligatoriskt får man mycket kunskap genom att ta drönarkort. Till exempel får man lära sig om vad som gäller i luftrummet, hur vädret påverkar flygningen och hur man framför sin drönare på ett säkert sätt. Dessutom är det både spännande och roligt, säger Tobias Fridarve, som själv är nybliven fjärrpilot för drönare.

Start för nationellt drönarcentrum

En annan drönarnyhet under året var att Transportstyrelsen i oktober gav klartecken till geografiska UAS-zoner för drönare i luftrummet i Västervik. Det var startskottet till ett nationellt centrum för utveckling av obemannade flygande system (Unmanned Aircraft System). Samtidigt infördes tillfälliga restriktionsområden för övrig luftfart när verksamhet pågår i de aktuella områdena.

Under hösten godkände också Transportstyrelsen den första auktoriserade drönarskolan i Sverige. Trafikflyghögskolan vid Lunds universitet kan numera utbilda fjärrpiloter inom den specifika kategorin. Det behövs om man vill flyga drönare utom synhåll, högre än 120 meter eller över en folksamling.

I juli sänktes även åldersgränsen för att bli fjärrpilot för drönare i Sverige från 16 till 15 år, vilket är samma åldersgräns som för att få köra till exempel moped eller vattenskoter.

FAKTA – gyllene grundregler för drönarflygning

Du får inte flyga:

• utom synhåll
• högre än 120 meter
• över folksamlingar
• i restriktionsområden utan tillstånd
• på ett sätt som kan vara farligt för andra

Dessutom: Tänk på att vikten på drönaren och nivån på drönarkort (A1/A3, A2) avgör hur nära du som fjärrpilot får flyga människor och byggnader.
Ovanstående gäller i den öppna kategorin, som inte kräver några tillstånd. Men fortfarande ska fjärrpiloten ha drönarkort och den som ansvarar för flygningen ska vara registrerad som operatör.