Arbetsvillkor påverkar säkerhetsbeteende hos piloter
2018-02-09
Arbetsvillkor, hälsa och säkerhetsbeteende skiljer sig påtagligt mellan trafikpiloter som arbetar i olika säkerhetsklimat. Sämre arbetsvillkor ger sämre hälsa och sämre säkerhetsbeteende. Det visar en studie som Karolinska institutet gjort. Studien ingår i ett större forskningsprojekt som genomförs av Karolinska institutet i samarbete med Transportstyrelsen.
Flygmarknaden har sedan slutet av 1990-talet genomgått avreglering och genomgripande förändringar och är idag hårt konkurrensdriven. Som en följd av det har flygbolagen utvecklat affärsmodeller med nya anställningsformer och nya sätt att organisera verksamheten. För trafikpiloterna har det inneburit förändrade och ofta försämrade anställnings- och arbetsvillkor.
Myndigheter både i Sverige och internationellt har uppmärksammat flygbranschens förändring och sett möjliga säkerhetsrisker som dykt upp i samband med nya, marknadsanpassade affärsmodeller och social dumpning.
Transportstyrelsen har därför inlett ett samarbete med Karolinska institutet, KI, för att få mer kunskap om hur förändringarna påverkat säkerheten. KI har nu presenterat en första studie om skillnader mellan olika slags säkerhetsklimat bland trafikpiloter med svenska flygcertifikat och om variationer gällande arbetsvillkor, hälsa och säkerhetsbeteende mellan de olika säkerhetsklimaten. Data till studien kommer från en enkät bland alla trafikpiloter med svenska trafikflygarcertifikat.
Tydliga skillnader i säkerhetsklimat
Resultaten från enkäten pekar på tydliga skillnader i säkerhetsklimat. I sin klusteranalys visar KI på tre tydliga kluster av säkerhetsklimat som de kallar "Högriskklimat", "Mellanriskklimat" och "Lågriskklimat". Klustret Högriskklimat är en riskgrupp för flygsäkerheten och karaktäriseras bland annat av ett bristande rapporterings- och lärandeklimat, bristfällig kommunikation och säkerhetsengagemang och brister i det systematiska säkerhetsarbetet.
Analysen visar också påtagliga olikheter mellan säkerhetsklimat vad gäller piloternas arbetsvillkor, hälsa och säkerhetsbeteende. Piloter som tillhörde en organisation med Högriskklimat rapporterade i enkäten genomgående sämre arbetsvillkor, sämre hälsa och återhämtning, högre nivåer av ångest och depression, fler incidenter och misstag och farligare säkerhetsbeteenden än piloterna i de två andra klustren.
Skärper tillsynen
– Studien är ett mycket värdefullt redskap för oss, dels för att öka vår förståelse för hur arbetsvillkor påverkar flygsäkerheten och dels för att ge oss underlag för hur vi kan förbättra vår tillsyn av flygbolagen, säger Gunnar Ljungberg, avdelningschef för sjö- och luftfartsavdelningen på Transportstyrelsen.
– Vi kommer nu att skärpa vår tillsyn inom de problemområden som studien visar på.
Transportstyrelsen har även ökat samverkan med Arbetsmiljöverket. Utöver detta behöver flygbolagens ledningar få mera information om forskningen och hur de identifierade riskerna bäst kan tas omhand i den dagliga verksamheten.