Båtlivsundersökningen 2020: Fler vill ha ordning och reda på sjön

Transportstyrelsen genomför båtlivsundersökningen var femte år och nu är alltså 2020 års undersökning färdig. Av svaren framgår att bättre ordning och reda på sjön är någonting som efterfrågas på flera olika sätt.

Till exempel har 80 procent av båtägarna svarat att de är positivt inställda till ett register för alla båtar i Sverige som är längre än fem meter eller går snabbare än tio knop. En fråga som ställts för första gången.

– Genom ett sådant register skulle man kunna spåra ägare till stulna båtar och enklare identifiera båtar i samband med sjöräddningsinsatser. Att så många båtägare är positiva till ett båtregister hänger troligtvis samman med ökningen av båt- och motorstölder som skett på senare år, säger Lars-Göran Nyström, sjösäkerhetssamordnare på Transportstyrelsen.

Störs av vattenskotrar

Ett annat exempel är andelen som ganska ofta eller alltid störs av andra båtmotorer. Den har mer än fördubblats och ökat från fyra till nio procent.


Av de som störs uppger 69 procent att det är av vattenskotrar.

Även när det gäller frågan hur man ställer sig till ett obligatoriskt förarintyg går siffrorna uppåt, från 49 till 58 procent. Tittar man enbart på vattenskotrar är 78 procent (tidigare 71) positiva till ett krav på förarintyg.

Inställningen till åldersgräns för snabb båt har ökat även den från 81 till 84 procent. Det vanligaste svaret var att åldersgränsen borde vara 18 år. Också inställningen till lagen om sjöfylleri är fortsatt positiv på 83 procent, oavsett om man äger båt eller inte.

– Sammantaget visar den senaste undersökningen på ett växande engagemang för sjösäkerhet och det är någonting som vi tycker är positivt, säger Lars-Göran Nyström.

Pandemin har påverkat

Andelen personer som vistades i fritidsbåt var högre förra säsongen än fem år tidigare (30 respektive 23 procent). Det är en ökning som dock inte kan förklaras genom pandemin. På den direkta frågan om man har varit ute mer med fritidsbåt på grund av pandemin svarade 17 procent ja, samtidigt som 18 procent uppgav att de avstått av samma skäl.

– Det innebär att ungefär lika många som gav sig ut på sjön på grund av pandemin, valde att låta bli av samma orsak. Det var något fler äldre personer som valde att inte vistas i fritidsbåten förra båtsäsongen, säger Lars-Göran Nyström.

Majoriteten av de som har varit ute med fritidsbåt oftare under pandemin tror att det är en vana som kommer att hålla i sig.

På en femårsperiod går det även att se att bland de som vistades på sjön ökade uthyrning eller lån av kanoter från sex till tio procent. I samma grupp hyrde eller lånade dessutom fyra procent vattenskoter förra säsongen. Också andelen ovana förare – med endast en säsongs körerfarenhet – ökade från tre till sju procent.

Totalt deltog ungefär 6 000 hushåll i undersökningen. Enligt den finns det cirka 864 200 fritidsbåtar i sjödugligt skick i Sverige.nsportstyrelsen genomför båtlivsundersökningen var femte år och nu är alltså 2020 års undersökning färdig. Av svaren framgår att bättre ordning och reda på sjön är någonting som efterfrågas på flera olika sätt.

Här finns båtlivsundersökningen 2020 att läsa.

Om båtlivsundersökningen

• Genomförs vart femte år.
• Omfattar privatägda fritidsbåtar.
• Ger en bild av det svenska båtbeståndet och båtlivet.
• Innehåller jämförelser med tidigare års undersökningar.
• Intervjuerna sker per telefon och frågorna besvaras av en medlem per hushåll med personer i åldern 20–74 år.
• Besvaras av allmänheten, det vill säga både av båtägare och de som inte äger någon båt.
• Är framtagen av Transportstyrelsen i samarbete med medlemmarna i Sjösäkerhetsrådet.
• Har medfinansierats av Havs- och vattenmyndigheten.

Kontaktuppgifter för media

Carolina Häggkvist, pressansvarig, Transportstyrelsen, 076-721 14 05, carolina.haggkvist@transportstyrelsen.se