Övriga frågor om avgifter inom sjöfart

De förrättningar som är av mer återkommande och periodisk karaktär ingår i den periodiska tillsynen:

I årsavgiften för tillsyn inkluderas också kostnaderna för den tid som vi lägger ner på förberedelser och efterarbete i samband med tillsynen.

Vi kontrollerar svavelhalten i marint bränsle genom provtagning och analys, i enlighet med svaveldirektivet (2012/33/EU) och tillhörande genomförandebeslut (EU 2015/523). Den svenska nationella regleringen finns i svavelförordningen (2014:509).

Provtagningen ombord på fartygen är inte en del av systemet för så kallad hamnstatskontroll, utan den utgör tillsyn i enlighet med nationellt regelverk. För sådan tillsyn ska vi ta ut en avgift.

Årsavgiften täcker bara den periodiskt återkommande tillsynen. Den tillsyn som vi utför oregelbundet eller vid enstaka tillfällen, exempelvis vid ombyggnation av ett fartyg, faktureras separat.

I många fall har vi inte rätt att återkalla ett tillstånd på grund av utebliven betalning, men avgiften för tillståndet har vi rätt att ta ut för vår hantering. Om avgiften inte betalas går den till slut till inkasso, med betalningsanmärkning som följd.

Nej, du kan inte kasta fakturan. Om du får en faktura som du anser att du inte ska betala eller inte vill betala, ska du bestrida (motsätta dig att betala) den. I så fall meddelar du det via brev eller e-post till Transportstyrelsen. Använd de adress- eller e-postuppgifter som finns på fakturan. Skriv

• referensnumret på fakturan
• att du vill bestrida fakturan
• motivet till att du bestrider den.

Det som avgör är om fartyget har giltiga certifikat eller inte. Kommer inte fartyget att användas måste man begära att Transportstyrelsen ogiltigförklarar certifikaten. Detta görs skriftligen och certifikaten ska sändas in tillsammans med begäran. Men så länge fartygen har certifikat omfattas de av vår tillsyn och då omfattas de även av våra årsavgifter.

Ja, det har vi rätt att göra. Vi tar från och med den 1 januari 2016 ut dröjsmålsränta på belopp över 4 000 kronor. (Bestämmelsen finns i första kapitlet i respektive avgiftsföreskrift.)

Vi har valt att inte ta ut dröjsmålsränta för fordringar på mindre belopp, eftersom uttaget innebär administration och kostnader som gör att det inte är ekonomiskt försvarbart att göra det på lägre belopp på sjöfartssidan.

Om du har ytterligare frågor om avgifter eller vill komma i kontakt med oss i ett ärende om avgifter ska du använda följande mejladress i de flesta fall som gäller årsavgifter: sjofartsavgifter@transportstyrelsen.se

Men om du har frågor om avgifter förknippade med fartygsregistret inom sjöfarten så använder du i stället den här adressen: sjofartsregistret.avgifter@transportstyrelsen.se

Har du frågor om lotsdipenser använder du pec@transportstyrelsen.se

När avgiftsmodellen skapades fördes dialog med branschen och det var mycket tydligt att branschen ville ha en taxa som var så förutsägbar som möjligt. Man såg hellre årsavgifter än specifika avgifter utifrån vilka insatser som gjordes gentemot dem en enskild period. Det senare ansågs oförutsägbart och osäkert . Därför valdes den nuvarande modellen med årliga avgifter.

Hur kommer det sig att de "skötsamma" får betala lika mycket som de som inte "sköter sig", trots att de senare orsakar mer arbete än den genomsnittliga "skötsamma" organisationen? Det finns en uppfattning om att det skulle vara orättvist. Vi kan förstå att en del ser det så, men samtidigt vill vi peka på följden av olika avgiftsnivåer: om enskilda organisationer efter en rad "skötsamma" år hamnar i problem som innebär intensifierad uppmärksamhet från oss, skulle det med en annan avgiftsmodell plötsligt kunna orsaka kraftigt ökade kostnader för organisationen det året.

Det finns redan i dag vissa inslag av rörliga delar i vår avgiftsmodell, eftersom vi har en så kallad kontrollavgift, som tillämpas när vi vid en tillsyn upptäcker brister som föranleder ett större merarbete för oss. Sådant arbete ingår inte i årsavgifterna utan debiteras separat utöver årsavgiften. Vi kallar den tillsynsformen "betingad verksamhetskontroll" eller "bristavsyning".

Många tycker att Transportstyrelsen genom sin avgiftssättning inte främjar överlevnadsmöjligheterna för mindre och medelstora företag, eftersom sådana företag får samma avgifter som större företag för motsvarande tjänst. En synpunkt som har lyfts fram är att den uttalade politiska viljan är att underlätta för och främja mindre och medelstora företags utvecklingsmöjligheter, och att vi på Transportstyrelsen borde följa den viljan.

Vi menar att de regler som finns för avgiftssättning och avgiftsuttag inte medger undantag för vissa kategorier av brukare (i det här fallet mindre och medelstora företag), till exempel i form av lägre avgifter än självkostnad eller subventioner. Därför är det inte möjligt att särbehandla små- och medelstora företag, oavsett vilka grunder det skulle ske på (som att avgifterna slår hårt mot vissa kategorier av företag, att de drabbar ideella intressen och privatpersoner eller att företag i glesbygden drabbas särskilt hårt).