Klimatrapportering

De uppgifter som Transportstyrelsen redovisar i enlighet med klimatrapporteringsförordningen bygger på FOI:s beräkningar, genomförda på uppdrag av Transportstyrelsen, av bland annat bränsleförbrukning och utsläpp. Beräkningarna grundar sig på uppskattningar av flygsträckor, emissionsfaktorer för olika flygplanstyper och beläggningsgrader med mera. Beräkningarna av flygsträckor baseras på det så kallade "storcirkelavståndet", det vill säga den kortaste flygvägen mellan två flygplatser, och omfattar således inte den faktiskt flugna sträckan. Därmed ingår heller inte extra flygsträckor till följd av exempelvis väntetider i luften innan flygplanet får klartecken att landa (så kallad "holding"), vilket i sin tur kan leda till extra bränsleförbrukning. En studie som Transportstyrelsen finansierat, och som genomförts i samarbete med FOI och LFV, kunde dock visa att inrikes flygresor i Sverige i genomsnitt är ca 8 procent längre än storcirkelavståndet. 

Den officiella klimatrapporteringen till Klimatkonventionen som Naturvårdsverket ansvarar för utgår till stor del från mängden sålt flygbränsle i Sverige under ett år. Dock används Transportstyrelsens beräkningar som utgångspunkt, framför allt för att fördela bränsleförbrukningen och utsläppen på inrikes- respektive utrikes flygtrafik.

Transportstyrelsens beräkningar utgår från samtliga inrikesflygningar och utrikes flygningar från en svensk flygplats till första destination utomlands. Beräkningarna visar enbart utsläppen som uppstår vid förbränning av flygbränslet, de omfattar inte den så kallade höghöjdseffekten som uppstår när flygbränslet förbränns på hög höjd.

Flygets totala klimatpåverkan baseras på flera faktorer. Räknar man även in effekterna av flygets utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd samt påverkan från kondensstrimmor har forskningen visat att flygets totala klimatpåverkan på global nivå blir ungefär dubbelt så stor som den som enbart orsakas av utsläppen av koldioxid.