Frågor och svar om Luftrum

Transportstyrelsen har beslutat vilka förutsättningar som ska gälla för att möjliggöra PinS- och RNP-procedurer i okontrollerat luftrum utan ATS.

Innan Transportstyrelsen har möjlighet att ta beslut i ansökningar om PinS- och RNP- procedurer i okontrollerat luftrum krävs det ändringar i berörda regelverk. Transportstyrelsen kommer inledningsvis att påbörja arbetet med att skapa förutsättningar att godkänna PinS-procedurer. Regelarbetet är planerat att påbörjas i september 2020.

Innan regelarbetet är slutfört finns det en möjlighet att Transportsyreslen vid speciella situationer kan hantera PinS procedurer genom ett medgivandeförfarande. För mer information om detta kontakta Transportstyrelsens luftrumsgrupp på luftrumsinfo@transportstyrelsen.se.

PinS procedurer

• Inledningsvis ska PinS-procedurer vara möjliga att godkännas för flygoperatörer som bedriver HEMS, SAR, Ambulans- och Polisflyg.
• Flygplatsoperatörer/flygoperatörer ska genom en säkerhetsbevisning kunna påvisa att den metodik som ska användas när en PinS-procedur ska etableras är tillräcklig säker.
• Flygplatsoperatören är ansvarig för PinS-procedurer vid en flygplats. Det Innebär att flygplatsoperatören har ett ansvar att kontrollera och validera PinS-procedurer enligt Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:98) om användning och utformning av luftrum och flygprocedurer.
• Flygoperatören är ansvarig för PinS-procedurer som har etablerats utanför flygplatser. Det innebär att flygoperatören har ett ansvar att kontrollera och validera PinS-procedurer enligt Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:98) om användning och utformning av luftrum och flygprocedurer. Om två eller flera flygoperatörer använder en gemensam PinS-procedur ska Transportstyrelsen meddelas vem som är huvudansvarig för PinS-proceduren. Ansvarsfrågan bör regleras mellan berörda flygoperatörer.
• Flygplats- och flygoperatörer ska ha ett system för övervakning, åtgärdande och uppföljning av hinder så att de hinderbegränsande ytorna övervakas och att permanenta och tillfälliga hinder hanteras enligt gällande föreskrifter.

RNP procedurer

• Flygplatsoperatören är ansvarig för RNP-procedurer vid en flygplats. Det Innebär att flygplatsoperatören har ett ansvar att kontrollera och validera flygprocedurer enligt Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:98) om användning och utformning av luftrum och flygprocedurer.
• När RNP-procedurer etableras i okontrollerat luftrum ska minst ett RMZ upprättas.
• Flygplatsoperatören ska genom en säkerhetsbevisning kunna påvisa att den metodik som ska användas när en RNP procedur ska etableras till en flygplats är tillräcklig säker.
• Inledningsvis ska beslutshöjden för en RNP-procedur i okontrollerat luftrum ska vara som lägst 1000 fot. Flygplatsoperatören kan i ett senare skede ansöka om en sänkning av beslutshöjden när det kan styrkas att metodiken och RNP-proceduren har varit tillräcklig säker.
• Minima för en RNP-procedur i okontrollerat luftrum utan ATS ska vara ett LNAV/LPV minima.
• Hinderfrihetskraven för en flygplats som har en RNP-procedur ska som lägst motsvara kraven för en icke-instrumentbana med kodsiffra 1 i enlighet med Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:21) om hinderbegränsande ytor, begränsning och borttagning av hinder.
• Flygplatsoperatören ska ha ett system för övervakning, åtgärdande och uppföljning av hinder så att flygplatsens hinderbegränsande ytor övervakas och att permanenta och tillfälliga hinder hanteras enligt gällande föreskrifter.

Från och med den 3 december 2020 förändras regler om höjdmätarinställning i luftrumsklass G utanför TIZ och TIA, i samband med att Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2020:59 träder i kraft. Sammanställningen syftar till att informera om vilken referensyta för höjdangivelse som ska användas i okontrollerat luftrum. För att erhålla fullständig information måste Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2020:59 konsulteras.

Förändringen får till följd att det tidigare kravet för ett luftfartyg som framfördes på flygnivå att i vissa situationer byta till höjd över havet (QNH) vid utpassering ur kontrollerat luftrum således har försvunnit, förutsatt att marschhöjden överstiger genomgångshöjden enligt 7 § och 8 § nedan. Med anledning av TSFS 2020:59 förenklas således valet av höjdmätarinställning i okontrollerat luftrum.

Genomgångshöjd (Transition Altitude, TA)

Utanför CTR, TMA, TIZ och TIA gäller följande avseende genomgångshöjd:

7 § Om inte annat angetts ska genomgångshöjden vara den högsta av
5 000 fot AMSL eller 3 000 fot AGL.

8 § Under och över luftrum med meddelad genomgångshöjd som skiljer sig från 7 § ska den genomgångshöjd som meddelats i detta luftrum användas.

Det innebär rent praktiskt att senast då genomgångshöjden passeras, skall flyghöjden uttryckas i flygnivå och höjdmätarinställning justeras till standardinställning, 1013,25 hPa.

I terminalområden (TMA), kontrollområden (CTA), kontrollzon (CTR), trafikinformationsområden (TIA) och trafikinformationszon (TIZ) anges generellt genomgångshöjden separat samt publiceras på tillämpliga flygkartor i AIP.