Implementeringen av U-space – för en säker och effektiv tillgång till luftrummet för drönare
U-space, som beskrivs i förordning (EU) 2021/664, är ett koncept för nya digitala tjänster som underlättar säker och effektiv drönartrafik. Reglerna trädde i kraft den 26 januari 2023. Här har vi samlat information om hur U-space implementeras.
Vad är U-space?
Ett U-space-luftrum är en geografisk UAS-zon där specifika U-space-tjänster tillhandahålls av godkända tjänsteleverantörer (U-space Service Providers, USSP). Transportstyrelsen beslutar om etablering av U-space-luftrum och fastställer vilka tjänster som ska vara obligatoriska inom varje område. Sådana luftrum kan exempelvis upprättas inom en flygplats kontrollzon eller i industri- och logistikområden.
Obligatoriska tjänster i U-space
-
Nätverksidentifieringstjänst – Möjliggör kontinuerlig fjärridentifiering av drönaren under hela flygningen. Informationen om drönarens position, riktning, höjd och hastighet delas med relevanta USSP, flygtrafikledning, myndigheter och i vissa fall allmänheten.
-
Geomedvetenhetstjänst – Förser drönaroperatören med aktuell information om operativa villkor, luftrumsbegränsningar, tillgängliga geografiska UAS-zoner samt eventuella tillfälliga restriktioner eller förändringar i luftrummet.
-
Flygtillståndstjänst – Hanterar och behandlar begäran om flygning i U-space-luftrum. Operatören får besked om tillståndet godkänns eller avslås, samt information om vilka avvikelser från den godkända flygplanen som är tillåtna.
-
Trafikinformationstjänst – Ger fjärrpiloten information om annan luftfart som befinner sig nära drönaren eller dess planerade flygväg, både bemannad luftfart och obemannad luftfart.
Ytterligare tjänster
Förutom de obligatoriska tjänsterna kan ett U-space-luftrum även omfatta andra funktioner, såsom:
- Väderinformationstjänst – Ger realtidsuppdateringar om väderförhållanden som kan påverka flygningen.
- Övervaknings- och överensstämmelsetjänst – Säkerställer att drönaroperationer följer gällande regler och riktlinjer.
Transportstyrelsen kan besluta om ytterligare krav på tjänster i specifika U-space-luftrum om det bedöms nödvändigt för flygsäkerheten.
Användning av U-space-tjänster
Det kan finnas flera leverantörer av U-space-tjänster inom samma luftrum. Som drönaroperatör kommer du att kunna ansluta till dessa digitala tjänster via exempelvis dator- eller mobilapplikationer.
Varför behövs U-space?
Drönarmarknaden förväntas växa kraftigt under de kommande åren, då allt fler företag ser fördelarna med att integrera tekniken i sin verksamhet. Drönare används redan inom en rad olika områden, såsom:
- Övervakning av kritisk infrastruktur – exempelvis kraftledningar och transportnät.
- Inspektioner i stadsmiljö – för underhåll och säkerhetskontroller.
- Kartering och inmätning – inom byggindustrin och jordbruket.
- Medicinska transporter – såsom leverans av hjärtstartare och läkemedel.
- Logistik och detaljhandel – drönarleveranser av matvaror och paket.
I framtiden förväntas även drönare transportera människor inom och mellan urbana områden. Denna utveckling innebär en betydande utmaning för det redan belastade luftrummet och det befintliga flygtrafikledningssystemet. Därför krävs nya regelverk och tekniska lösningar för att säkerställa en smidig och säker integration av drönare i luftrummet.
U-space – en digital lösning för säker integration
De första reglerna för U-space har tagits fram för att skapa en säker och effektiv tillgång till luftrummet för drönare i Europa. Genom digitalisering och en hög grad av automation kommer tjänsterna i U-space successivt att utvecklas till helautomatiserade system. Målet är att drönartrafik ska kunna integreras fullt ut i det konventionella luftfartssystemet.
U-space tillhandahåller en digital plattform som möjliggör drönaroperationer i luftrummet. Plattformen skapar också viktiga gränssnitt mellan drönartrafiken, den bemannade luftfarten, flygtrafikledningen och berörda myndigheter.
Det är viktigt att förstå att ett U-space-luftrum inte är ett separat område avsett enbart för drönare. Istället är det en lösning som möjliggör en säker och smidig samverkan mellan obemannad och bemannad luftfart. U-space svarar därmed på marknadens behov och riktar sig till alla typer av drönaroperationer.
Implementeringen av U-space i Sverige
Den 22 april 2021 antog EU ett nytt gemensamt europeiskt regelverk för U-space: förordning (EU) 2021/664. Samtidigt infördes även ändringar i reglerna för flygtrafikledning och luftrumsanvändning, fastställda i förordningarna (EU) 2021/665 och (EU) 2021/666.
Den europeiska flygsäkerhetsbyrån (EASA) publicerade den 20 december 2022 så kallade Acceptable Means of Compliance (AMC) och Guidance Material (GM), vilket ger vägledning om hur kraven i regelverket kan uppfyllas.
Mer information om regelverket finns tillgängligt på EUR-Lex:s webbplats samt EASA:s webbplats.
Successiv implementering 2021–2035
Reglerna för U-space började tillämpas den 26 januari 2023, och implementeringen sker stegvis i fyra faser:
- U1 (2021): Grundläggande tjänster för e-registrering, e-identifiering och geografiska UAS-zoner i enlighet med förordning (EU) 2019/947.
- U2 (2023): Initiala tjänster för flygplanering och godkännande, spårning, dynamisk luftrumsinformation samt procedurnivågränssnitt med flygtrafikledningen. Från 2023 kan leverantörer av U-space-tjänster ansöka om certifiering hos Transportstyrelsen.
- U3 (2027): Utökade tjänster för kapacitetshantering och konflikthantering i takt med att drönartrafiken ökar.
- U4 (2035 och framåt): Fullt utvecklade tjänster med integrerade gränssnitt mot flygtrafikledningssystemet och den bemannade luftfarten.
Begrepp och förkortningar inom U-space
Konceptet U-space omfattar flera tekniska begrepp och förkortningar som kan vara svåra att förstå. Nedan förklarar vi några av de mest förekommande termerna och deras betydelse.
Förkortningen står för Common Information Service Provider, på svenska gemensam informationstjänsteleverantör. Förkortningen CIS förekommer ibland i vissa texter, CIS och CISP avser dock samma funktion. Medlemsländer i EASA kan välja att implementera funktionen gemensam informationstjänsteleverantör centraliserat (en unik leverantör för alla U-space-luftrum) eller decentraliserat (leverantörer kan vara flera till antalet och kan verka i olika många U-space-luftrum). Sveriges regering har valt att utse Luftfartsverket som ensam, unik, gemensam informationstjänsteleverantör för den obemannade luftfarten i Sverige.
Den dynamiska omkonfigurationen innebär en tillfällig förändring av U-space-luftrummets struktur med avseende på tillåtna höjder och utbredning för obemannad luftfart för att tillgodose kortsiktiga förändringar i efterfrågan på luftrum från bemannad luftfart.
Förmågan att göra andra bemannade luftfartyg elektroniskt synbara för U-space-tjänsteleverantörerna och andra luftrumsbrukare i luftrummet, med hjälp av de medel som europeiska eller nationella regelverk tillåter, exempelvis en transponder.
En bedömning av de operativa riskerna och riskerna med avseende på säkerhet och de säkerhetshöjande åtgärder som appliceras eller applicerats i luftrummet och i luftfartyget. Hänsyn ska tas till både europeiska och nationella regelverk gällande flygsäkerhet. Även typen av planerad trafik, komplexitet, trafikdensitet, miljöaspekter, integritet, luftrummets placering, luftrumsklassificering och önskade höjder och utbredning ska tas hänsyn till.
Förkortningen står för Unmanned Aircarft System, det finns ingen vedertagen svensk översättning, i Sverige benämns det oftast obemannat luftfartyg. Termen avser både det obemannade luftfartyget och den utrustning och teknik som används för att fjärrstyra luftfartyget. Om enbart det obemannade luftfartyget avses kan UAV (Unmanned Aerial Vehicle) användas, på svenska benämns UAV ofta i vardagligt tal som drönare.
Förkortningen står för U-space Service Provider, på svenska U-space-tjänsteleverantör. Medlemsländerna i EASA, eller EASA själva, ska certifiera de företag som vill erbjuda U-space-tjänster. Marknaden för U-space-tjänster ska vara konkurrensutsatt, därför kan en konsument välja vilken U-space-tjänsteleverantör hen vill använda. Ett U-space-luftrum måste ha minst en U-space-tjänsteleverantör som levererar tjänster i luftrummet, men det kan alltså finnas flera tjänsteleverantörer i samma U-space-luftrum.
En geografisk UAS-zon som upprättats av Transportstyrelsen, där verksamhet med obemannad luftfart endast är tillåten då U-space-tjänster används. I ett U-space-luftrum kan även innehålla mindre geografiska UAS-zoner med enskilda villkor, exempelvis att det är förbjudet att flyga över en skola, ett dagis eller liknande.
En digital och ofta automatiserad tjänst som primärt tillhandahålls den obemannade luftfarten. Tjänsterna ska nyttjas av UAS-operatörerna och flygtrafikledningen via en applikation där UAS-operatören genom digitala gränssnitt kommunicerar med en vald USSP för att kunna flyga inom ett U-space-luftrum. Användning av tjänsterna bidrar till ett kontrollerat användande av luftrummet med hänsyn till effektivitet, integritet och framförallt flygsäkerhet för alla luftrumsbrukare och medborgare.
Var kan man se var det finns U-space-luftrum?
U-space-luftrum kommer publiceras i AIP Sverige ENR 5.1 och visualiseras på tillgängliga digitala kartor, exempelvis Drönarkartan eller liknande lösningar.
Till varje U-space-luftrum kommer det även finnas en förteckning över tillgängliga U-space-tjänsteleverantörer som du som UAS-operatör kan nyttja. Denna förteckning tillhandahålls av leverantören av de gemensamma informationstjänsterna, i Sveriges fall Luftfartsverket.
Kontakta oss
Frågor om U-space kan skickas via e-post till asm@transportstyrelsen.se.