Tredje referensperioden (RP3)

 

Nya EU-förordningen (2019/317) som gäller för RP3 finns nu här.

Länk till EU-förordningen

Med anledning av de effekter som COVID-19 har inneburit på flygtrafiken har en EU-förordning (2020/1627) beslutats som reglerar de första två åren under referensperioden och förutsättningar för reviderade prestationsplaner. Den finns tillgänglig här

Tidplan 2021/2022

Aktivitet	Datum
Leverantörer rapporterar in underlag inför RP3	1 april
EU Kommissionen lämnar besked om den svenka prestationsplanen överensstämmer med EU övergripande målen	April 2022
Ny trafikprognos	Juni 2022
Konsultation av nytt utkast reviderad prestationsplan	5 juli 2022
Sverige lämnar in nytt utkast reviderad prestationsplan	13 juli 2022
EU Kommissionen lämnar besked om den svenska prestationsplanen överensstämmer med EU övergripande målen	Dec 2022

Vad har hänt under 2022

I april kom Kommissionens beslut om att Sveriges förslag till prestationsplan som inlämnades hösten 2021 underkändes. Ett arbete togs vid under senvinter och vår för att ta fram ett nytt reviderat utkast. I det utkastet har hänsyn behövts ta till uppdaterad och förändrad inflationsprognos och inte minst en förändrad trafikprognos. Sverige har påverkats mycket av kriget i Ukraina och de stängda luftrum som det bidragit till, speciellt när det gäller överflygningar.

5 juli 2022 konsulterades ett reviderat utkast på prestationsplan med branschen, ett utkast som innehåller kostnadsneddragningar för alla leverantörer i olika omfattning under 2024. Detta förslag sändes in till Kommissionen per 28 juli 2022. I dagsläget väntar Sverige på Kommissionens beslut om detta prestationsplaneutkast kommer godkännas.

Arbetet med prestationsplanen RP3 från 2017

Uppstartsmöte 16 januari 2017

Transportstyrelsen genomförde 16 januari 2017 ett uppstartsmöte med berörda svenska intressenter. Mötets syfte var att presentera en övergripande tidplan för det fortsatta arbetet inför RP3, samt att inhämta erfarenheter och synpunkter på systemet med prestationsplaner. Transportstyrelsens presentation och notat från mötet ges nedan. 

Transportstyrelsens presentation

Transportstyrelsens notat

Transportstyrelsens arbete

Från våren 2017 har Transportstyrelsens arbete huvudsakligen varit inriktat på två övergripande arbetsinsatser. 

Att genomföra en utredning av effekterna från systemet med prestationsplaner under RP1 och RP2, samt att ta fram och förankra ett antal svenska ståndpunkter som Sverige avser att driva inom ramen för det europeiska arbetet inför RP3.

Hösten 2017 uppvaktade Transportstyrelsen tillsammans med regeringskansliet Kommissionen där de svenska ståndpunkterna presenterades. I november månad genomförde Kommissionen tillsammans med konsultfirman Steer Davies Gleaves en workshop inför de nya förordningsförslagen där förändringar och utveckling i förhållande till nuvarande regelverk diskuterades. Även där deltog Transportstyrelsen och representanter för regeringskansliet. Inför Single Sky Committee i december kom skriftliga förslag på hur nuvarande förordning skulle kunna förändras per artikel. Transportstyrelsen beredde svaren med representanter i RP3 rådet innan regeringskansliet slutligen skickade dem till Kommissionen i början av januari 2018.

Under början av februari 2018 uppvaktades Kommissionen återigen av Transportstyrelsen tillsammans med regeringskansliet i syfte att framhålla de svenska ståndpunkterna och understryka att villkoren och förutsättningarna i Sverige skiljer sig från de i Centraleuropa.

Transportstyrelsen inhämtade under februari även preliminära kostnadsunderlag inför RP3 för leverans till Kommissionen i slutet av mars månad.

I maj månad genomfördes en konsultation med branschen innan initiala kostnadsunderlag skickades in till Kommissionen.

I början av sommaren kom PRB med sin rapport avseende en bedömning av potential till effektiviseringar. Transportstyrelsen diskuterade rapporten och Sveriges ståndpunkter med Kommissionen i september månad.

I oktober genomfördes en RTS-konsultation och under november månad genomfördes RP3 råd.

I mitten av december röstades en ny förordning igenom i Single Sky Committée som gäller för RP3 och framåt. Dessa publiceras under februari. Delar av de svenska ståndpunkterna omhändertogs, framförallt det som avser beaktning av lokala förutsättningar och en ökad flexibilitet.

Under 2019 kommer Transportstyrelsen bland annat arbeta vidare med att beskriva och belägga de svenska lokala förutsättningarna inför Kommissionens arbete med de unionsövergripande målen.

Därefter ska den slutgiltiga prestationsplanen lämnas till Kommissionen den första oktober. 

 

Utredning av effekter från RP1 och RP2

Utredningen av effekter från systemet med prestationsplaner genomfördes av en extern konsult. Syftet med utredningen var att bedöma vilka effekter som systemet gett upphov till för berörda organisationer, och omfattade därför även Transportstyrelsen. Med anledning av detta valde myndigheten att använda en oberoende extern part för att genomföra utredningen. Utredningen omfattade såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga effekter, samt ett antal rekommendationer inför RP3. Ytterligare information om utredningen ges i slutrapporten nedan. 

Slutrapport konsultutredning effekter från RP1 och RP2

Individuell bedömning av respektive organisations potential till ytterligare kostnadseffektivisering under RP3

En rekommendation som kom ut av den utredning som avsåg RP1 och RP2 var att inför RP3 bedöma varje organisations potential till fortsatta kostnadseffektiviseringar. Det är även ett angreppssätt som välkomnades av leverantörerna efter att de första två referensperioderna behandlats med ett generellt krav på kostnadseffektivisering.

Även här har en extern konsult upphandlats och slutrapporten finner ni nedan.

Länk till Rapport Pontarius 

De svenska ståndpunkterna har utarbetats i nära samarbete med berörda svenska intressenter, och att åsikterna från dessa i stor utsträckning har legat till grund för den svenska inriktningen. 

Sammanfattningsvis anser Sverige att det är önskvärt med ett så enkelt och översiktligt system som möjligt, detta för att möjliggöra förutsägbarhet och transparens. Flertalet av de inblandade intressenterna anser att systemet i dag är komplext och svårt att överblicka. De anser vidare att systemet gett upphov till konsekvenser som inte var kända i samband med införandet. Inom området kostnadseffektivitet förespråkar därför Sverige en enklare metodik med färre årliga justeringar.  Till exempel föreslås att inga årliga justeringar genomförs avseende inflation och trafik vid avvikelser mellan utfall och prognos. 

Beträffande kapacitet uppvisar Sverige redan mycket goda värden i jämförelse med övriga Europa, och Sverige anser därför inte att det finns potential till ytterligare förbättringar utan att det leder till relaterade orimliga kostnadsökningar. Även inom systemets miljömålområden anser Sverige att det finns begränsade möjligheter till förbättringar utan att det skulle medföra stora kostnadsökningar. Området för miljö är dock prioriterat för Sverige och vi förespråkar därför en utveckling av mätetalen för att bättre mäta faktisk miljöpåverkan. 

Transportstyrelsen redogjorde för det genomförda arbetet och de svenska ståndpunkterna i samband med ett möte den 19 juni. Presentationen och mötesanteckningarna från detta möte finns nedan. 

Transportstyrelsens presentation

Transportstyrelsens notat

Nationella RP3 råd

I sitt arbete med att sammanställa de svenska ståndpunkterna, och även för att få input i samband med utredningen av effekter under RP1 och RP2, har Transportstyrelsen inhämtat synpunkter från ett nationellt RP3-råd. Utöver Transportstyrelsen består rådet av representanter från LFV, ACR, SMHI, Sjöfartsverket, Swedavia, Sveriges regionala flygplatser (SRF) och Svenska Flygbranschen (SFB). Syftet är att involvera samtliga aktörer inom den svenska kostnadsbasen. 

Det nationella RP3-rådet kommer att användas även fortsättningsvis i det svenska arbetet inför RP3. Möten har genomförts löpande från 2017 och pågår fortfarande.

Kontaktuppgifter

Vid eventuella frågor angående RP3 hänvisar Transportstyrelsen till följande personer och kontaktuppgifter: 

Projektledare Niklas Nöid, telefonnummer 010-495 57 43.

Du når projektgruppen via: rp3@transportstyrelsen.se

Sakkunnig kostnadseffektivitet:	Gunilla Avefeldt Niklas Nöid
Sakkunnig kapacitet:	Andreas Tinnerfelt Niklas Nöid
Sakkunnig miljö:	Niklas Nöid Gunilla Avefeldt
Sakkunnig safety:	Andreas Tinnerfelt Ann Gyldén
Sakkunnig civ/mil:	Eva Tingwall
Sakkunnig juridik:	Charlotta af Forselles Eric Elander Duque
Projektstöd:	Vakant
Internationell samordnare:	Ann-Marie Ragnarsson