Åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan

Flygets klimatpåverkan kan inte lösas enbart genom nationell lagstiftning. En viktig del av Transportstyrelsens uppdrag är därför att påverka och aktivt delta i arbetet med att minska flygets klimatpåverkan på såväl global, europeisk och nationell nivå.

Att minska flygets klimatpåverkan är en högt prioriterad fråga internationellt. Både på global och på europeisk nivå arbetar man på olika sätt med att försöka minska flygets klimatpåverkan. I flera forum samarbetar länder, organisationer, flygbolag och företag för att kunna driva på utvecklingen och få fram kraftfulla åtgärder.

Arbetet med att minska flygets klimatpåverkan delas ofta upp i fyra åtgärdsområden:

  • teknisk utveckling av flygplan och motorer
  • förbättrade flygvägar och mer effektivt framförande av flygplanen
  • hållbara flygbränslen
  • klimatstyrmedel.

Teknisk utveckling av flygplan och motorer

För att minska flygets bränsleförbrukning pågår ett intensivt arbete med att utveckla motorer som kräver mindre bränsle.

För att effektivt minska de globala utsläppen från luftfarten krävs bland annat internationellt överenskomna gränsvärden, i form av standarder, som kan driva på teknisk utveckling och kommersiell introduktion av miljöanpassade motorer och flygplan. Dagens flygplan är renare och mer bränslesnåla än äldre flygplan. Sedan 1970-talet har en effektivare förbränning i flygplansmotorerna minskat utsläppen av kolmonoxid med ca 80 procent och utsläppen av kolväten och partiklar med ca 60 procent. I de modernaste motorerna har även kväveoxidutsläppen minskat med 30-40 procent. Eftersom flygplan har en genomsnittlig livslängd på ca 20-30 år tar det dock lång tid för ny teknik att få genomslag på marknaden.

ICAO beslutade år 2017 om en helt ny standard för utsläpp av koldioxid från nyproducerade luftfartyg, och för luftfartyg redan i produktion. ICAO har även beslutat att införa en standard för partikelutsläpp från flygmotorer.

Forskning och utveckling av eldrivna flygplan pågår, både i Sverige och i andra länder.

Förbättrade flygvägar och mer effektivt framförande av flygplanen

Ett annat sätt att minska flygets klimatpåverkan är att sträva efter att förkorta och effektivisera flygvägarna, bland annat genom luftrumsförändringar. Transportstyrelsen deltar i och bevakar dessa ansträngningar både  inom ICAO och EU.

 Att konstruera effektivare och kortare flygvägar, minska väntetider på marken och i luften samt använda mindre gaspådrag hjälper till att spara bränsle och minskar därmed påverkan på klimatet.

Hållbara flygbränslen

Fossilfria jetbränslen har samma kemiska sammansättning som traditionellt jetbränsle, med den skillnaden att kolatomerna i bränslena är av icke-fossilt ursprung. Biojet har funnits i mycket små mängder sedan ett antal år, och nu utvecklas även syntetiskt jetbränsle, även kallat elektrobränslen eller PtL. Internationellt används ofta termen Sustainable Aviation Fuels (SAF) för biojet och syntetiskt jetbränsle.

Kostnaden för SAF är omkring 3-4 gånger högre än för fossilt jetbränsle vilket leder en begränsad efterfrågan på denna typ av bränsle från flygbolagen. Detta leder i sin tur till att inte tillräckligt många anläggningar byggs som kan producera större mängder SAF, vilket skulle krävas för att på sikt få ner priset och göra detta bränslealternativ mer efterfrågat.

En stor fördel med SAF är att bränslena kan användas i befintliga motorer (upp till 50% inblandning) och med befintlig infrastruktur, och bedöms vara den teknik som kan inleda flygets klimatomställning men också bli nödvändig för de längre flygresorna i framtiden där inte elflyg och vätgasflyg har tillräcklig räckvidd.

Hur mycket den totala klimatpåverkan minskar med inblandning av SAF beror på hur stora växthusgasutsläpp som sker under hela livscykeln, dvs. samtliga utsläpp som uppkommit i produktionskedjan för att tillverka ett drivmedel; utsläpp för att odla eller utvinna råvaran, producera bränslet samt alla ingående transporter. 

Klimatstyrmedel

Flygets införlivande i EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett exempel på ett internationellt styrmedel för att begränsa flygets klimatpåverkan, där Sverige och Transportstyrelsen varit drivande för att få detta till stånd. 

År 2016 beslutade ICAO att inrätta ett globalt marknadsbaserat styrmedel för det internationella flyget kallat Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation (CORSIA). CORSIA antogs slutligt i juni 2018 och gäller från 1 januari 2021.

Hade du nytta av informationen på den här sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!