ICAO:s globala klimatstyrmedel - CORSIA

År 2001 togs för första gången frågan om hur flygets klimatpåverkan skulle kunna regleras upp på högsta nivå inom ICAO. Hösten 2016 lyckades ICAO:s generalförsamling till slut fatta beslut om att införa ett unikt globalt marknadsbaserat styrmedel (CORSIA), som ska reglera det internationella flygets koldioxidutsläpp (CO2). CORSIA antogs slutligt i juni 2018 och kommer att börja gälla från 1 januari 2021.

I dessa frågor och svar kan du läsa mer om vad det globala styrmedlet innebär och hur det är tänkt att fungera. Mer fullständig information om CORSIA och själva regelverkspaketet för systemet finner du på ICAO:s webbplats.

Det globala styrmedlet som ICAO nu beslutat om, kallat Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation (CORSIA), innebär i korthet att det internationella flygets koldioxidutsläpp tillåts växa fram till år 2020. Därefter måste flygbolagen köpa utsläppskrediter för de utsläpp som överstiger 2020 års nivå, vilket då bidrar till utsläppsminskningar inom andra sektorer istället för inom det internationella flyget. Med denna åtgärd skulle det internationella flyget få en så kallad koldioxidneutral tillväxt efter år 2020.

ICAO kan bara reglera flygningar mellan olika länder, d.v.s. internationella flygningar. Det nu beslutade klimatstyrmedlet omfattar därför enbart internationellt flyg. Internationellt flyg står för drygt 60 procent av flygets totala klimatpåverkan. Styrmedlet reglerar bara utsläppen av koldioxid, därmed omfattas inte de så kallade höghöjdsutsläppen från flyget.

För dem som omfattas är CORSIA obligatoriskt att delta i från och med år 2027, efter två frivilliga infasningsperioder mellan år 2021 och 2026. Redan nu har dock nästan alla stater som omfattas av den obligatoriska fasen valt att delta frivilligt från starten år 2021. Enligt beslutet ska ICAO analysera systemet ingående år 2032, och utifrån resultatet av analysen avgöra om styrmedlet ska tas bort eller fortsätta att gälla efter år 2035.

Målet med styrmedlet är att stabilisera det internationella flygets utsläpp på 2020 års nivå, och att det internationella flyget därefter ska vara koldioxid-neutralt. Alla utsläpp som går över 2020 års nivå ska flygbolagen kompensera för, genom att köpa utsläppskrediter som motsvarar samma mängd utsläppsminskningar fast inom andra sektorer. Detta mål för flyget kallas Carbon Neutral Growth (CNG) 2020.

Det flygbolagen ska kompensera för baseras inledningsvis helt på hur utsläppen från det internationella flyget i sin helhet utvecklas. Det innebär att om utsläppen från det internationella flyget växer med t.ex. 4 procent mellan åren 2021 och 2022, så får alla flygbolag köpa utsläppskrediter för motsvarande 4 procent av sina egna utsläpp år 2022. Detta oavsett om deras egna utsläpp ökar mer eller mindre än dessa 4 procent. Det här har i ICAO-förhandlingarna kallats för en sektorsbaserad lösning, till skillnad från en helt individuell lösning där flygbolagens åtaganden baseras helt på deras egna utsläpp.

Ja, följande länder är undantagna från systemet: de allra fattigaste länderna, små önationer, länder utan havskust , samt länder med mycket låg andel internationell flygtrafik. De undantagna länderna måste dock ändå övervaka och rapportera sina utsläpp inom systemet.

För att inte systemet ska bli alltför administrativt betungande för de allra minsta operatörerna, så undantas även flygningar med flygplan mindre än 5,7 ton, flygoperatörer som släpper ut mindre än 10 000 ton CO2 från internationella flygningar per år samt medicinska, humanitära och brandbekämpande flygningar. Likaså undantas nya operatörer på marknaden från deltagande i systemet i tre år.

Systemet utgår ifrån grundprincipen att alla som flyger på samma flyglinjer ska ha samma förutsättningar och följa samma regler, för att minska risken för snedvriden konkurrens mellan flygbolagen. Det innebär att det i praktiken är flygrutterna mellan länderna som ingår i systemet, såvida de inte är uttryckligen undantagna. Undantagen gäller därmed själva flygrutterna till, från och mellan undantagna länder. Om ett flygbolag från ett land som undantagits från deltagande i systemet flyger på en linje mellan två länder som ingår i systemet, så måste även flygbolaget från det undantagna landet kompensera för utsläppen på flygrutten som ingår i systemet.

Systemet är inte låst vid nuvarande utformning, utan kommer att ses över vart tredje år och vid behov justeras. Justeringarna kommer att göras dels utifrån hur systemet påverkar flygbolagens ekonomi och konkurrenskraft, och dels utifrån hur systemet presterar i förhållande till sitt mål om att nå en koldioxidneutral tillväxt från år 2020.

Det finns också en möjlighet att genom denna revideringsprocess vid behov skärpa upp systemets mål för att det bättre ska kunna bidra till de ambitiösa mål om att minska den mänskliga påverkan på klimatet som fastställdes genom undertecknandet av Parisavtalet, särskilt dess långsiktiga temperaturmål. Denna möjlighet är mycket viktig för Sverige och övriga Europa, eftersom den öppnar för möjligheten att över tid höja ambitionsnivån i systemet.

För att säkerställa att alla flygbolag redovisar sin bränsleförbrukning, och därmed sina koldioxidutsläpp, på samma sätt har CAEP tagit fram rekommendationer för hur kraven på övervakning, rapportering och verifiering inom systemet bör utformas. Dessa krav, samt kraven på de utsläppskrediter som ska få handlas inom systemet, kommer att fastställas genom standarder och rekommendationer, implementeringsmaterial eller genom guidematerial.  Kraven på övervakning, rapportering och verifiering inom CORSIA antogs av ICAO:s råd i juni år 2018 och har nu integrerats i Chicagokonventionens Annex 16 som en ny volym 4. I mars 2019 antog ICAO:s råd även de kvalitetskriterier som ska gälla för de program och utsläppskrediter som ska få användas inom systemet.

Varje land måste nu implementera dessa standarder och rekommendationer i sina nationella regelverk. Inom EU kommer regelverket för CORSIA att införlivas i EU:s befintliga regelverk för EU ETS.

Något som kan anses vara unikt under förhandlingarna om att införa ett globalt klimatstyrmedel för det internationella flyget är att flygindustrin under hela processen varit mycket aktiv och drivande och även efterfrågat detta styrmedel. Den internationella flygbolagsorganisationen International Air Transport Association (IATA) ser etablerandet av ett globalt styrmedel som mycket mer kostnadseffektivt än framväxten av ett mycket mer kostsamt och administrativt betungande lapptäcke av olika former av regleringar runt om i världen. IATA har även i många fall haft en mer ambitiös linje än många av ICAO:s medlemsländer, då de gärna velat se ett system med en hög miljöambition och så få undantag som möjligt.

Ett relativt stort antal miljöorganisationer har följt och deltagit i de förhandlingar som slutligen mynnat ut i CORSIA. De har upprepade gånger understrukit att målet om en koldioxidneutral tillväxt för flyget från 2020 inte är tillräckligt och inte i linje med de ambitiösa mål som fastställdes genom undertecknandet av Parisavtalet. De har även beklagat att CORSIA riskerar att inte helt lyckas nå upp till sitt egna mål.

Majoriteten av de inblandade parterna verkar ändå acceptera det fram-förhandlade CORSIA som en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet, och menar att det viktigaste ändå är att få en acceptabel överenskommelse på plats.

En av de viktigaste frågorna för miljörörelsen är att försäkra att de utsläppskrediter som kommer att användas inom CORSIA inte också används för ländernas egna åtaganden om utsläppsminskningar inom ramen för Parisavtalet. Om utsläppskrediter dubbelräknas innebär det att utsläppen inte kompenseras med utsläppsminskningar, vilket istället ökar klimatpåverkan istället för att minska den. För miljörörelsen är det också viktigt att de hållbara alternativa bränslen, som ska kunna användas av flygbolagen för att tillgodoräkna sig utsläppsminskningar inom CORSIA, verkligen är hållbara och resulterar i reella utsläppsminskningar. Sverige delar i båda dessa frågor miljörörelsens åsikt om vikten av att undvika dubbelräkning av utsläppskrediter och att alternativa bränslen för flyget verkligen ska vara hållbara.

Är du nöjd med informationen på sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!