I Part 21G framkommer olika begrepp för "suppliers", d.v.s. de som levererar in till en tillverkningsorganisation, olika former av standarddelar, halvfabrikat, kompletta enheter och olika tjänster. För att särskilja på dessa, främst gällande de krav på POA:ns övervakning och kontroll av dessa, då POA:n själv ansvarar för deras tillverkning "som om de skulle tillverka här i huset ", och ska följa de kvalitetskrav som framgår i konstruktionsunderlaget, samt i övriga delar i Part 21. De olika former av leverantörer som brukar nämnas är:

Contractor (Leverantör)

Har ett eget tillverkningstillstånd, och kan leverera delar och anordningar inom sitt tillstånd med utfärdat EASA Form 1 eller motsvarande, enligt eget arrangemang med konstruktionsansvarig. Den beställande POA:n har ansvar även för denna POA:s tillverkning, genom att samarbeta med deras kvalitetssystem, ref GM No. 2 to 21.A.139(a).

Sub-contractor (Underleverantör)

Underleverantör, som arbetar på uppdrag av, och inom tillverkningsorganisationens kvalitetssystem. Underleverantören behöver nödvändigtvis inte ha ett eget kvalitetssystem, utan kvaliteten ska säkerställas av POA:n. Ansvaret för tillverkningen har alltså POA:n som beställer tillverkningen, mot de ritningar och specifikationer som underleverantören fått med i beställningen, och arbetar mot. Underleverantören har inte möjlighet att utförda EASA Form 1 motsvarande för det som tillverkats, utan levererar det som tillverkats med ett Certificate of Conformity, C.o.C.
På C.o.C. ska framgå vad som tillverkats, och mot vilket ritningsunderlag och standard (revision).
Underleverantören kvalitetsgranskas av den godkända tillverkningsorganisationen på ett förutbestämt sätt.

Vendor (levererar standarddelar och råmaterial, även tjänster som kalibrering av mätinstrument)

Levererar i huvudsak s.k. standarddelar, samt råmaterial. Standarddelarna levereras med ett C.o.C. från ursprungstillverkaren. Andra certifikat kan förekomma, t.ex. materialspecifikation, provningsprotokoll m.m.

Kan även leverera reservdelar med redan utfärdade EASA Form 1 eller motsvarande, som redan ingår i godkänd konstruktion (produkt). Dessa Form 1 eller motsvarande är normalt utfärdade av originaltillverkaren, t.ex. för ett flygplandäck eller oljefilter.

Signifikant leverantör (även kallad strategiskt viktig leverantör)

Denna benämning kan ha flera betydelser, främst inom inköp då det kan handla om en enskild leverantör, som är ensam om att kunna leverera en viss artikel, eller utföra en unik specialprocess.

Råmaterial (Raw material)

Inom industri skiljer man på om ett material är bearbetat eller obearbetat inför en viss process. Obearbetade material kallas ofta för råvara eller råmaterial. Ett behandlat råmaterial kallas, trots processen, fortfarande för material.
Ett exempel är aluminiummalm (bauxit) som är råmaterial vid framställning av metallen aluminium, som i sin tur är grundmaterialet vid framställning av olika aluminiumlegeringar av olika kvalitéer, t.ex. härdbar Duralaluminium 2024-T3, för användning inom flygindustrin.

Standarddelar (Standard Parts)

I första hand kanske man tänker på skruvar och muttrar, men benämningen gäller även andra typer av delar och material, som är producerade mot en accepterad industristandard. Inom flygindustrin finns etablerade och publicerade industristandarder, accepterade av de civila luftfartsmyndigheterna. Standarden ska vara publicerad och tillgänglig.

Att tänka på:

  • En standarddel är inte en del som är speciellt designad för en specifik konstruktion. En unik del i konstruktionen, beräknad och framtagen av konstruktionsansvarig, brukar hamna i grupperna "Icke flygkritisk del" och "Flygkritisk del".
  • En standarddel ska levereras med ett "Certificate Of Conformity" C.o.C. utfärdat av tillverkaren av standarddelen.
  • En standarddel ska om möjligt ha någon form av märkning som visar att delen blivit producerad i enligt viss standard.
  • En standarddel är inte längre att anse som "standard", då den ingår i en kritisk applikation, som innebör utökad kontroll eller kvalitetssäkring, eller viss bearbetning, än standarden anger.
  • Den konstruktionsansvariga organisationen avgör i slutändan om ingående delar i konstruktionen ska anses uppfylla kraven för standarddel.
  • För att säkra spårbarheten, så är det inte att rekommendera att använda t.ex. skruvar och andra fästelement från olika framställningstillfällen, olika tillverknings "batcher", för montering i en och samma detalj.
  • Om standarddel behöver förändras från hur den var konfigurerad vid leverans, t.ex. borra ett nytt hål, gör att den inte längre uppfyller kriterierna för att vara en standarddel.
    Den blir då förändrad, och ska då ingå som en unik del (P/N) i den godkända konstruktionen, då den inte längre kan utbytas mot en annan standarddel enligt standardens grundspecifikation.
    Den ska då endast leverareas med ett EASA Form 1 motsvarande, som visar att delen eller anordningen ingår som en designad unik del (P/N) i konstruktionen.

Commercial off the shelf (COTS)

COTS är en beteckning på hårdvara som kan köpas från en öppen marknad i motsats till egenutvecklad eller beställningsutvecklad hårdvara. Man kan på svenska definiera det som "kommersiell hyllvara". Allmänt kan sägas att COTS aldrig är luftvärdig i sig utan blir det i en godkänd installation.

Valet mellan att använda COTS eller egenutvecklade komponenter är inte alltid självklart.

Att tänka på:

  • COTS-komponenten ingår i konstruktionen och ska godkännas som del av den.
  • Om man byter ut en definierad COTS-artikel mot en annan som är ändrad på något sätt, gäller inte längre det ursprungliga konstruktionsgodkännandet.
  • En COTS-artikel som modifierats av användaren för att passa konstruktionen så att den inte längre anses vara i överensstämmelse med det ursprungliga utförandet anses inte längre kunna benämnas COTS.
    Den har då blivit förändrad, och behöver märkas om enligt Part 21 kapitel Q, vilket kräver organisationstillstånd,och ska då ingå som en del (P/N) i den godkända konstruktionen, då den inte längre kan utbytas mot en annan COTS med samma ursprungspartnummer. Med den nya märkningen enligt Part 21 kapitel Q kan den heller inte förväxlas som en COTS.

Icke flygkritisk del (Non Critical part)

En unik del ingående i den godkända konstruktionen, beräknad och framtagen av konstruktionsansvarig. Fyller inte kriterierna för standarddelar.
Delen är oftast inte utsatt för extra kontroller, inspektioner, eller funktionsprov utöver vad som kan anses normalt.

Flygkritisk del (Critical part)

En unik del eller anordning ingående i den godkända konstruktionen, beräknad och framtagen av konstruktionsansvarig. Fyller inte kriterierna för standarddelar. Delen eller anordningen är bedömd flygkritisk av den konstruktionsansvariga, i den menig att den ska kontrolleras, inspekteras eller funktionsprovas på ett utökat sätt. Den konstruktionsansvariga har ansvaret att bestämma om en del eller anordning är flygkritisk eller inte, och avgöra specifika krav för konstruktionsberäkning, utprovning, tillverkning, drift och underhåll . Tidigare godkända konstruktioner kan sakna denna bedömning.