Lastsäkring

Lastsäkring är en viktig del av en säker järnväg. Läs mer om regler och Transportstyrelsens tillsyn av lastsäkring här.  

Varför lastsäkring?

Lastsäkring är viktig för att säkra gods som transporteras på järnvägsfordon och för att skydda människor och miljö i närheten av järnvägen. Utan lastsäkring eller med bristande lastsäkring kan last förskjutas under färd och kollidera med andra fordon eller ramla av och göra stor skada.

Godset måste vara rätt lastat, både i lastenheten, till exempel en container, och på järnvägsvagnen. Är en järnvägsvagn exempelvis snedlastad i sidled så kan det påverka vagnens gångegenskaper, vilket skulle kunna innebära att den kan spåra ur i växlar och kurvor.

Vilka regler gäller?

TSD Drift

Krav om lastsäkring återfinns i bilagan till TSD Drift. Kraven som anges är funktionella, det vill säga att de reglerar vad som ska uppnås, inte hur. Av bilagan framgår bland annat att järnvägsföretag ska se till att godsvagnar lastas på ett säkert sätt och att de förblir säkert lastade under hela resan. I företagets säkerhetsstyrningssystem ska det beskrivas vilka rutiner och vilken organisation som säkerställer detta. Järnvägsföretag är även skyldiga att fastställa kontroller och prov som ska utföras för att säkerställa att alla avgångar sker på ett säkert sätt, till exempel kontroller och prov av dörrar, last och bromsar.

Järnvägssäkerhetslagen

Enligt järnvägssäkerhetslagen (2022:367) ansvarar infrastrukturförvaltarna och järnvägsföretagen för att genomföra nödvändig riskkontroll som vid behov även ska genomföras med andra parter som berörs. Det här framgår av 2 kap. 1–5 §§. Med nödvändig riskkontroll avses krav på att genomföra de förfaranden och gemensamma metoder som syftar till att identifiera, bedöma och vid behov eliminera eller minimera säkerhetsrisker.

AMOC

Till TSD Drifts funktionella krav avseende lastsäkring så har Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) tagit fram en AMOC om säkerhet för last: Acceptable means of compliance on safety of load. Där definieras godtagbara sätt att uppfylla kraven på säker lastning av godsvagnar och att de förblir säkert lastade under hela resan. Den innehåller bland annat en förteckning över ett antal parametrar som järnvägsföretag bör beakta i sitt arbete med att hantera risker vid transport av gods såsom: planering, viktfördelning, axellast och vikt per längdmeter, lastsäkring, fordonens lastprofil, täckning av last och farligt gods.

AMOC:en innehåller också referenser till vedertagna metoder för lastsäkring, närmare bestämt UIC loading guidelines, volume 1 och 2 samt EN Standard 16860 - krav och allmänna principer för att säkra last i godstransporter på järnväg.

Andra metoder

Eftersom lagstiftningen är funktionell kan även andra metoder (se faktarutan till höger exempelvis CTU-koden, TÅGDOK med mera)som är säkra väljas ut och därefter bearbetas in i ett järnvägsföretags säkerhetsstyrningssystem. Oavsett metod som väljs behöver metoden anpassas till järnvägsföretagets verksamhet avseende vagnar, det gods som ska transporteras, utbildning för personal samt att rätt lastanvisningar delges anlitade terminaler och andra intressenter såsom den ursprungliga avsändaren med flera.

Tillsyn

I början av 2019 inträffade en allvarlig olycka på den danska Stora Bält-bron. Vid olyckan omkom 8 resenärer och 16 skadades till följd av att en semitrailer, som var lastad på en järnvägsvagn, i hård vind lossnade och hamnade på ett intilliggande spår där ett persontåg körde på semitrailern.

Lastsäkring har sedan 2019 varit en särskild inriktning inom Transportstyrelsens tillsyn. Området valdes utifrån olyckan på Stora Bält-bron i Danmark det året. Sammanlagt har tre medarbetare genomgått utökade utbildningar inom lastsäkring i syfte att kunna genomföra detaljerad tillsyn ute i fält. Sedan dess har Transportstyrelsens experter inom lastsäkring bedrivit tillsyn med verifiering på en detaljerad nivå.

Vid årsskiftet 2020/2021 upphörde bransch- och arbetsgivarorganisationen Almega/Tågföretagen med att driftsförhållandeanpassa Internationella järnvägsunionens (UIC) lastsäkringsmetoder för godstransporter på det svenska järnvägsnätet. Har den här förändringen ökat risken för olyckor i järnvägssystemet på ett oacceptabelt sätt, eller kan den komma att göra det framöver? I juni 2022 fick Transportstyrelsen i uppdrag att utreda den frågan. 

Rapporten presenterades i januari 2023 och vår sammantagna bedömning är att en ökad olycksrisk inte går att utesluta men att alltför kort tid har förflutit för att det ska gå att dra någon bestämd slutsats i dagsläget.

I Transportstyrelsens regleringsbrev för 2024 fick myndigheten i uppdrag att fortsatt redovisa utvecklingen i fråga om händelser och incidenter som kan antas bero på bristande lastsäkring inom godstransporter på järnväg. Detta görs årligen i Transportstyrelsens årsredovisning.

 
Antal 2019 2020 2021 2022 2023
Anmälningar till Transportstyrelsen om problem med last och lastsäkring 17 16 11 20 14
  • Varav anmälningar som påvisar problem med semitraliler
 2 4 3 5 0
  • varav anmälningar till Statens haverikommision (semitrailers)
 2 2 3 5 0
Tillsyner lastsäkring/farligt gods 10 7 3 11 12
Tillsynsärenden1 lastsäkring/farligt gods 26 16 7 30 23
Företag med brister inom last och lastsäkring 5 2 1 12 5
Förelägganden relaterade till last och lastsäkring 3 justerad, 2 klara 02 0 2 1

1Att det blir fler tillsynsärenden än tillsynstillfällen beror på att flera företag kontrolleras samtidigt vid varje tillsynstillfälle. Exempelvis kan tillsynen ske på en rengerbangård där flera företag har sina vagnas uppställda och det kan var aflera avsändare inblandade i transporten på dessa vagnar.

2Dock information till berörda företag

Andra lastsäkringsrelaterade dokument

Det finns andra användbara dokument inom lastsäkring. Här nedan följer några exempel.

IMO/ILO/UNECE Code of Practice for Packing of Cargo Transport Units (CTU Code)

Som stöd för hur gods skall lastsäkras i lastbärare har de tre FN-organen –IMO (International Maritime Organization), ILO (International Labour Organization) och UN ECE (Economic Commission for Europé) utarbetat IMO/ILO/UNECE Code of Practice for Packing of Cargo Transport Units (CTU-koden). Normerna är utformade för intermodala transporter och baseras på största påkänningar för väg, järnväg (kombitransporter) och sjötransport i något av sjöfartsområdena A, B och C. I Sverige har en översättning tagits fram genom ett samarbete mellan Kustbevakningen och företaget Mariterm.

General Contract of Use for Wagons (GCU)

Kontrakt baserat på den internationella konventionen COTIF 19998 och dess bilaga Uniform Rules concerning Contract of Use of  Vehicles in International Rail Traffic (CUV). I GCU specificeras de ömsesidiga rättigheterna och skyldigheterna för vagnsägare och järnvägsföretag när de använder järnvägsgodsvagnar som transportmedel både utanför och inom Europa. Appendix 9 i GCU: skadekatalog, bedömning som genomförs av fordon innan avfärd.

TÅGDOK

Framtagna genom Almega/Tågföretagen med statligt stöd fram till och med årskiftet 2020/2021 och baseras på UIC loading guidelines, volume 1 och 2. Väljer ett järnvägsföretag att använda dessa måste företaget säkerställa att ändringar i UIC:s regelverk från 2020/2021 inkorporeras i de rutiner, utbildningar, lastsäkringsanvisningar som järnvägsföretaget slutligen väljer att använda för sin lastning och lastsäkring av gods.

Länkar

Hade du nytta av informationen på den här sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!