Aktuellt internationellt arbete

På den här sidan hittar du information om vilka frågor som just nu förhandlas eller diskuteras i de internationella organen inom sjöfarten. Frågor som så småningom kan komma att leda till nya eller ändrade nationella regler i Sverige. 

Alla förhandlingar förbereds grundligt, där Transportstyrelsen samlar in synpunkter från interna experter, branschen och andra intressenter, och sammanställer dem till svenska ståndpunkter. Ståndpunkterna stäms sedan av med och godkänns av regeringen innan de kan föras fram på ett möte. Utöver de ståndpunkter som gäller en viss individuell sakfråga har Sverige ett antal fasta prioriterade frågor som vi alltid tar med oss in i en förhandling, bland annat hållbarhet, jämställdhet och teknikneutralitet.

IMO

Pandemin har haft en bromsande effekt på arbetet inom FN-organisationen IMO, bland annat för att det inte funnits några procedurregler för att hålla möten digitalt. Efter ett extraordinärt möte i september, där IMO antog ändringar i mötesprocedurreglerna, har man kunnat återuppta officiella möten igen. Men vissa frågor har behövt skjutas på framtiden eftersom det är svårt att hålla långtgående förhandlingar digitalt. Följande frågor är för tillfället på IMO-agendan:

  • Flertalet initiativ har tagits för att underlätta för sjöfarten under den rådande pandemin. IMO har antagit en resolution där medlemsländerna uppmanas att underlätta besättningsbyten, införa fri sjukvård för sjömän samt underlätta utskick av nödvändiga mediciner till fartyg.
  • I enlighet med en strategi som IMO antog 2018 pågår ett omfattande arbete med att minska sjöfartens klimatpåverkan i förhållande till transportarbete. Under hösten 2020 godkändes ett regelpaket med åtgärder som innebär obligatoriska tekniska och operativa krav på alla fartyg med en bruttodräktighet över 5000 som går i internationell trafik. Fartygen kommer att följas upp årligen och klassificeras utifrån hur väl de klarar reduktionskraven. I och med de nya reglerna kommer även äldre fartyg få krav på sig att effektivisera och minska utsläppen, vilket är nödvändigt för att vända utsläppskurvan. Regelpaket förväntas antas slutligt i juni 2021. Till dess fortgår arbetet med att ta fram riktlinjer som behövs för att regelpaketet ska bli fullständigt.
  • Utöver regelpaketet så arbetar man inom IMO med andra åtgärder som ska minska sjöfartens klimatpåverkan. Det handlar bland annat om hur man på olika sätt ska kunna bidra till den teknikutveckling som krävs för att sjöfarten ska klara klimatomställningen, frågor kopplade till användning av andra bränslen och utvecklingen av marknadsbaserade styrmedel.
  • Förbud mot användning av tjockolja som bränsle i Arktis. Sverige är tillsammans med några andra arktiska stater drivande i frågan men den är komplex, bland annat med hänsyn till lokalbefolkningens behov och de starka ekonomiska intressen som driver på för prospektering och transporter genom Arktis. Ett kompromissförslag har tagits fram som godkändes under hösten 2020. Det är beräknat att förbudet slutligt antas i juni 2021. Förbudet kommer då träda i kraft 2024.
  • Utvärdering och harmonisering av regler kring utsläpp av tvättvatten från skrubbrar. Skrubbrar används för att minska svavelhalten i bränslen. Men eftersom det finns en oro för att utsläpp av tvättvatten från dessa system kan leda till negativa miljöeffekter har förbudsåtgärder införts på olika håll i världen. IMO arbetar nu med att utvärdera frågan för att sedan kunna besluta om vilka åtgärder som behöver vidtas. För svensk räkning har Transportstyrelsen tillsammans med Havs- och Vattenmyndigheten haft ett regeringsuppdrag om den här frågan som rapporterades till regeringen den 1 oktober.
    Rapport – Uppdrag att ta fram underlag om utsläpp av tvättvatten från skrubbrar på fartyg 
  • Ta fram regler och riktlinjer för att minimera risker och konsekvenser av en brand på roll on-roll off fartyg (ro-ro fartyg). För Sverige är detta en högt prioriterad fråga eftersom vi har ett stort antal ro-ro passagerarfartyg.
  • Identifiera eventuella hinder i befintligt regelverk mot autonom sjöfart. Arbetet skulle ha avslutas under 2020 men har fått skjutas upp till 2021 på grund av Covid-19. Sverige är ordförande i arbetsgruppen och frågan har rönt ett betydande intresse inom IMO.
  • Arbetet med att ta fram nya krav för lyftinrättningar och ankarhanteringsutrustning har pågått en tid och är inne i slutfasen. De kommande reglerna kommer att kräva att nya lyftinrättningar på fartyg uppfyller RO:s regler för design, konstruktion och installation.
  • Den ökade utbyggnaden av vindkraftparker till sjöss har drivit på behovet av att transportera underhålls-och konstruktionspersonal till dessa. Denna grupp personal kallas "industrial personnel" (IP). Frågan är vilka krav som ska gälla då ett fartyg transporterar fler än 12 st IP. Olika flaggstater gör olika och IMO tar därför fram enhetliga regler för dessa fartyg. Regler för IP kommer att regleras i SOLAS kapitel XV och i den nya internationella koden (IP Code).

EU

Perioden januari-juni 2021 var Portugal ordförandeland i EU. Slovenien tog över 1 juli 2021. Av naturliga skäl är hanteringen av Covid-19 ordförandelandets främsta prioritering. I övrigt fokuserar man på koordinering inför möten inom IMO och CESNI. Följande frågor är på agendan inom EU:

  • Under större delen av 2020 har allt fokus i princip legat på att hantera konsekvenserna av Covid-19, t.ex. frågor relaterade till besättningsbyten, förlängning av certifikat, hantering av tidsfrister som inte kunnat hållas (t.ex. inspektionsintervall), åtgärder för att begränsa smittspridning och inte minst informationsutbyte mellan länder samt försök till harmoniserad återstart av sjötrafiken.
  • Ta fram styrmedel som ska få effekt på sjöfartens klimatpåverkan på kort sikt. Kommissionen har genom den s.k. Gröna given aviserat att EU:s utsläppshandelssystem (ETS) ska utvidgas till att också omfatta sjöfarten. Miljöfrågor är ett av Sveriges huvudfokus inom EU och vi arbetar därför aktivt tillsammans med likasinnade medlemsländer för att den Gröna given och EU:s sjöfarts-ETS ska bli verklighet. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för frågor som rör ETS-systemet men Transportstyrelsen följer noga arbetet och deltar som expertmyndighet.
  • Inga nya rättsakter är under förhandling för närvarande, men Kommissionen presenterade ett förslag, FuelEU Maritime, under första kvartalet 2021. Rättsakten syftar till att på olika sätt minska sjöfartens klimatpåverkan och är en del av den Gröna given.
  • Även frågan om alternativa bränslen ses över under 2021 inom ramen för den Gröna given. Bränslefrågan är viktig för att säkerställa sjöfartens klimatomställning.
  • Översyn av säkerheten på fiskefartyg. Antalet allvarliga olyckor och dödsfall inom fiskeindustrin är avsevärt mycket högre än någon annan yrkesverksamhet och Kommissionen har nu tagit fram en färdplan i syfte att komma till rätta med problematiken.
  • Skapa ett gemensamt fartygsrapporteringssystem, European Maritime Single Window, där fartyg kan göra all rapportering oavsett vem som är mottagare av informationen. En förordning antogs sommaren 2019, och arbete pågår nu med att skapa de tekniska och administrativa förutsättningarna för att systemet ska fungera. Flera medlemsländer har haft svårigheter att acceptera en harmonisering då de menar att det inte finns förutsättningar att övergå till ett gemensamt system på grund av att bland annat myndighetsstrukturen ser olika ut i olika länder. Sjöfartsbranschen förespråkar starkt en total harmonisering. För svenskt vidkommande är det viktigt att regleringen leder till faktiska förenklingar för sjöfarten samt en enhetlighet inom EU.
  • EU har på initiativ av Sverige börjat (december 2020) titta på riktlinjer för batterisystem ombord fartyg. Batteri system på fartyg kan utföras i olika konfigurationer (fullt elektrisk framdrift eller hybrid-lösningar). Dessutom spelar batterisystem naturligtvis en viktig roll för att uppfylla IMO: s mål för att minska växthusgasutsläppen. Tanken med riktlinjerna är att de ska vara heltäckande och ta höjd för bl.a. strukturellt brandskydd, aktivt brandskydd, ventilation, kylsystem, batterikontroll/BMS, gasdetektering, laddning samt utbildning.