Fjärde järnvägspaketet

Det fjärde järnvägspaketet är beslutat. De nya reglerna implementeras nu inom hela EU.

Syftet med det fjärde järnvägspaketet är att skapa bättre förutsättningar för ett gemensamt europeiskt järnvägsområde utan tekniska, administrativa och rättsliga hinder mellan länderna.

Kommissionens förslag, som offentliggjordes i januari 2013, bestod av sex förslag till rättsakter, som kan delas upp i två pelare, en teknisk och en politisk. Rättsakterna beslutades under 2016. Sedan dess har arbete pågått för att ta hand om de nya reglerna i nationell lagstiftning. De tillämpas redan i vissa länder och i övriga ska de vara införda senast den 16 juni 2020.

Sverige riskerar att bli försenade

Arbetet med att införliva det fjärde järnvägspaketet riskerar att bli försenat. Lag och förordning kommer förmodligen inte att hinna beslutas innan den 16 juni. Detta är förstås olyckligt för alla inblandade, både för oss och för er i branschen. Vi vet i dag inte mer om vilka konsekvenser detta kan tänkas få. Däremot arbetar vi med en analys av vad som i så fall kommer gälla under perioden 16 juni och till dess att de anpassade lagarna finns på plats. Det handlar till exempel om säkerhetsintyg, fordonsgodkännande och ny tidplan för föreskriftsförändringarna.

Mer om paketets innehåll

Den tekniska pelaren handlar om driftskompatibilitet och säkerhet. Huvudsyftet med reglerna är att effektivisera och snabba upp olika administrativa beslutsprocesser. Kommissionens och ERA:s (Europeiska unionens järnvägsbyrå) roll stärks i ett antal regelgivnings- och tillämpningsprocesser inom områdena för järnvägens driftskompatibilitet och säkerhet. Dessutom flyttas beslutskompetens från nationell nivå till EU och utrymmet för medlemsstaterna att ha egna tekniska regler och säkerhetsregler begränsas ytterligare. Den tekniska pelaren innehåller dessa rättsakter:

Det andra pelaren (politiska pelaren) handlar om marknadstillträde och regler för behöriga kollektivtrafikmyndigheter samt definition av roller/ansvar för funktioner för järnvägssystemets primära aktörer (järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare). De nationella persontrafikmarknaderna i EU öppnas för konkurrens men medlemsstater får rätt att begränsa den kommersiella trafiken om den skulle skada den samhällsköpta kollektivtrafiken (så kallad skadlighetsprövning).

De möjligheter som finns i dag att direkttilldela avtal om kollektivtrafik tas bort. Istället införs mer specifika undantag, men normalläget är att det krävs kommersiell upphandling. Den politiska pelaren innehåller dessa rättsakter:

Vad gör Transportstyrelsen?

Vi behöver anpassa våra svenska regler så att de på bästa sätt uppfyller de nya krav som finns i paktetets rättsakter. Det sker i samarbete med infrastrukturdepartementet i fråga om lag och förordning. Vi behöver också anpassa en hel del av Transportstyrelsens föreskrifter. Parallellt med det nationella arbetet sker ett arbete inom EU där kommissionen (med medlemsstaternas hjälp) tar fram så kallad genomförandelagstiftning. Den lagstiftningen tas fram i form av genomförandeakter och delegerade akter.

Läs mer om vilka regelarbeten som pågår och hur du kan bli delaktig i länkarna till höger.