Klimatanpassning

Sveriges klimat förändras och i framtiden förväntas klimatet bli betydligt varmare och mer nederbördsrikt. Till följd av det kommer det bli vanligare med exempelvis värmeböljor, varmare havs- och sjövatten, förändrade vattenstånd och extrema väderhändelser så som skyfall och åskoväder. Det finns även risk att den biologiska mångfalden förändras. Det förändrade klimatet kan ge stora konsekvenser för transportsektorn om inte en anpassning till nya förutsättningar sker.

Allt fler blir medvetna om att det är av stor vikt att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kommer att kunna förhindra i framtiden. Den 1 januari 2019 trädde en ny svensk förordning gällande myndigheternas klimatanpassningsarbete i kraft.

Vad är klimatanpassning?

Klimatanpassning innebär att genomföra åtgärder inom alla samhällssektorer för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Att anpassa samhället är viktigt för att minska säkerhetsmässiga, ekonomiska, sociala och miljömässiga risker som skulle kunna uppstå till följd av ett förändrat klimat.

Klimatanpassning är således inte samma sak som att minska vår klimatpåverkan genom att till exempel genomföra utsläppsminskningar. Att minska vår klimatpåverkan är av oerhört stor vikt och det arbetet måste ske parallellt med att vi anpassar samhällets funktioner till ett varmare klimat. Det beror på att klimatet är ett så kallat "trögt system", så även om vi skulle ha globala nollutsläpp från och med idag så skulle effekterna av de utsläpp vi redan orsakat leva kvar väldigt länge i atmosfären, vilket gör att vi måste anpassa oss efter nya förutsättningar.

Myndigheternas klimatanpassningsarbete

2018 antogs en nationell strategi för klimatanpassning (prop. 2017/18:163) av riksdagen. Strategins övergripande syfte är att stärka så väl det långsiktiga klimatanpassningsarbetet i Sverige som den nationella samordningen av klimatanpassning. Ett oberoende nationellt expertråd för klimatanpassning har inrättats på SMHI. Expertrådets uppgift är att följa och utvärdera det nationella anpassningsarbetet och ta fram underlag för revidering av den nationella strategin. Arbetet ska ske i en femårig nationell policycykel. Sedan flera år finns också Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI.

Arbetet med den nationella anpassningen regleras bland annat genom Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete (SFS 2018:1428) som trädde i kraft den 1 januari 2019. Sveriges samtliga länsstyrelser tillsammans med 32 nationella myndigheter, däribland Transportstyrelsen, berörs av förordningen. Enligt förordningen har myndigheterna skyldighet att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. SMHI samordnar ett nätverk där samtliga utpekade myndigheter deltar, liksom SKR (Sveriges kommuner och regioner). Nätverket samverkar kring olika frågor såsom datahantering, gemensamma utbildningar och projekt för att stärka arbetet med klimatanpassning.

Myndigheternas klimatanpassningsarbete ska, enligt förordningen, utgå ifrån en klimat- och sårbarhetsanalys över hur verksamheten påverkas i ett förändrat klimat. Mål och handlingsplan för arbetet ska tas fram. Arbetet ska årligen rapporteras in till SMHI med kopia till regeringskansliet.

Transportstyrelsens roll

Transportstyrelsen ska bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns funktionsmål och hänsynsmål.

För att Transportstyrelsen ska kunna bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen behöver vi analysera hur ett förändrat klimat skulle kunna påverka transportsystemet och utifrån det se hur vi genom vår kärnverksamhet kan bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen och möjliggöra dagens och morgondagens transporter trots de förutsättningar som ett förändrat klimat kan ge.

Transportstyrelsen arbetar sedan 1 januari 2019 strukturerat med klimatanpassning. Arbetet inleddes genom att en klimat- och sårbarhetsanalys togs fram. Analysen godkändes av Transportstyrelsens GD i september 2019 och har legat till grund för framtagandet av en handlingsplan för myndighetens arbete med klimatanpassning. I handlingsplanen finns beslutade mål och åtgärder som Transportstyrelsen ska uppnå för att bidra till minskade konsekvenser till följd av ett förändrat klimat. Handlingsplanen godkändes och översändes till SMHI i januari 2020.

Hade du nytta av informationen på den här sidan?

Tack för att du lämnade ett omdöme!