Forskningsresultat

På den här sidan presenterar vi goda exempel på projektresultat.

Sannolikheter för och konsekvenser av sjöolyckor

Projektet syftade till att undersöka konsekvenserna av och sannolikheten för olyckor till sjöss. Det genomfördes av VTI och är nu publicerat i rapporten Svenska sjöolyckors samhällsekonomiska kostnader – Värdering av fartygsskador, oljeutsläpp och personskador.

Resultaten visar bland annat på att oljeutsläppens samhällsekonomiska kostnad förklaras av utsläppens storlek. Dessutom finns en avtagande marginalkostnad per utsläpp ton olja. Detta innebär att den samhällsekonomiska kostnaden för ett ton utsläppt olja minskar vid ett större utsläpp. Analysen visar även att fartygstypen inte har någon signifikant påverkan på olyckors kostnad. Rapporten presenterar också ett antal olika modeller för beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för en genomsnittlig olycka, både gällande utsläpp samt fartygsskador.

Svenska sjöolyckors samhällsekonomiska kostnader

Säkerhetsmål för trafikanter i vägtunnlar, järnvägstunnlar och tunnelbana

Genom det bemyndigande Transportstyrelsen har enligt plan- och byggförordningen (2011:338) kan vi idag ge förslag på gemensamma säkerhetsmål för vägtunnlar,järnvägstunnlar och tunnelbana. Det har inte varit möjligt tidigare då ansvaret varit uppdelat på bland annat Trafikverket, Boverket och kommuner. Gemensamt för alla dessa trafikslag är att det inte finns något verifierbart säkerhetsmål.

Projektet berör endast tunnelspecifka olyckor, det vill säga olyckor som ger en större konsekvens i en tunnel än motsvarande olycka utanför en tunnel.

Slutsatsen är att det är möjligt att etablera ett gemensamt säkerhetsmål. Det konstateras också att en basstandard för tunnelbana saknas och bör utvecklas. Säkerhetsmålet är ett kvantitativt verifierbart mål där sannolikhet för dödsfall per personkilometer och acceptanskriterier redovisas i ett F/N diagram. Förslaget till säkerhetsmål formuleras i text som

"Risken för färd i tunnlar för väg, järnväg och tunnelbana ska vara likvärdig, uttryckt som risk att förolyckas per personkilometer."

Säkerhetsmål för trafikanter i vägtunnlar, järnvägstunnlar och tunnelbana

Forskning gällande hälsokrav för yrkesmässig sjöfart i inre fart och för fiskare

Inom den yrkesmässiga sjöfarten finns det krav om innehav av ett godkänt läkarintyg för sjöfolk. I vanliga fall omfattar läkarintyget en hälsokontroll, syn- och hörseltester samt en bedömning av sjömannens arbetsförmåga. För de sjömän som tjänstgör i inre fart alternativt som yrkesfiskare oavsett fartområde ingår inte hälsokontrollen som en obligatorisk del av läkarintyget.

Problem som kan uppstå är att en sjöman med sviktande hälsa ändå kan tjänstgöra inom dessa områden förutsatt att syn- och hörselkraven är uppfyllda.

Transportstyrelsen beviljades medel för att ge Chalmers Tekniska Högskola uppdrag att utreda:

Finns det någonting som indikerar på att en hälsokontroll behövs även för yrkeskategorierna i inre fart alternativt för fiskare? Om första frågan besvaras ja – vilka sjukdomar bör i så fall innefattas i hälsokontrollen?

Av rapporten framgår det att en utökad hälsokontroll rekommenderas och vad som bör ingå i en sådan kontroll.

Nu finns mer kunskap om vad som motverkar trötthet hos förare

För att motverka tröttheten hos yrkesförarna är det bättre att arbeta med schemaläggningen av arbetstiderna än reglera kör- och vilotider som dagens regelverk fokuserar på. Det visar en forskningsrapport som Transportstyrelsen tagit initiativ till. I korthet konstateras att den mest positiva åtgärden för att minska trötthet är att schemalägga arbetstider med hänsyn till trötthetsrelaterade risker. Andra bra åtgärder är inom infrastrukturen, så som bullerräfflor i vägbanan och ATC-system inom järnvägen, samt åtgärder som förarna själva kan vidta. Det senare kan till exempel vara att ta paus, en tupplur eller inta koffein. Uppdragets resultat kan användas som underlag i Transportstyrelsens arbete med regelgivning och tillsyn inom alla trafikslag.

Countermeasures for fatigue in transportation

Eventuell förekomst av tungmetaller och andra föroreningar i toalettavfall från passagerarfartyg

Genom att skaffa mer kunskap om toalettavfall från passagerar- och kryssningsfartyg har Sverige ökat möjligheterna att nå framgång i de internationella förhandlingarna kring ett förbud av dessa utsläpp i Östersjön. Målet är att tömning av avloppsvatten överbord från passagerarfartyg ska förbjudas i Östersjön med undantag av ryska vattenområden. Transportstyrelsen initierade en studie för att få ytterligare kunskap och definiera skillnaderna mellan fartygens och det kommunala avloppsvatten samt det förras eventuella påverkan på reningsprocesserna i kommunala avloppsreningsverk. Oron fanns att hamnarnas hantering skulle bli dyrare om det krävdes specialhantering. Resultaten av studien visade dock att det inte finns några hinder av det här slaget.

Avloppsvatten från fartyg

Tekniska system: Krav vid införande av ny teknik i förarmiljöer inom alla trafikslag

Syftet med projektet var att ta fram ett underlag för hur Transportstyrelsen kan angripa problematiken med begränsningar i människans kognitiva förmåga. Enligt forskningsrapporten från VTI behöver Transportstyrelsen fokusera på att få inflytande på europeisk och internationell nivå för att kunna påverka föreskrifter och andra regelverk gällande den snabba tekniska utvecklingen inom transportområdet. Transportstyrelsen rekommenderas bland annat att utnyttja denna möjlighet för att detaljreglerade regelkrav ska kompletteras med funktionsbaserade regelkrav. Vid framtagande av funktionsbaserade regelkrav bör obligatorisk användning av testpiloter/förare utnyttjas som stöd så att utformning av regelverk gällande ny teknik i förarmiljöer tar hänsyn till begränsningar i människans kognitiva förmåga.

Tekniska system

Vintersjöfart

De finsk-svenska isklassreglerna har utvecklats och tillämpats under ett stort antal år inom ramen för styrelsen för vintersjöfartsforskning. Arbetet genomförs i samarbete med finländska Trafiksäkerhetsverket som är den föreskrivande parten i Finland. Samarbetet bygger dels på teknisk kompetens avseende fartyg men även på de operativa krav som ställs på fartyg och isbrytare. Det är därför nödvändigt att Transportstyrelsen har kompetens att dels följa och förstå den tekniska utvecklingen samt i det längre perspektivet arbeta för ändamålsenliga regler tillsammans med Finland.

Projektet syftade till att ta fram kunskap för att utveckla Transportstyrelsens regelutveckling och regelgivning kopplat till ny teknik på sjöfartsområdet. Omfattningen avser ekonomiskt stöd till två projekt inom ramen för reglering. Det första projektet avser utveckling av isklassreglerna och möjlighet att inkludera s.k. azimuth propulsion. Det andra projektet avser fullskalemätning av effektuttag i fartyg som går i bruten isränna. Namnen på projekten var "Development of technical background for Finnish-Swedish ice class rules for azimuthing main propulsion", AZIRULE2014 samt "Ship resistance and development of broken ice channels – Full scale ice measurment", ChanIceRes. Det första projektet är avslutat och kommer att resultera i reviderade isklassregler och det andra projektet har fortsatt under 2015 men finns delrapporterat för 2014.

Slutrapport 1

Slutrapport 2

Samhällsekonomiskt effektivt användande av infrastruktur

Syftet med projektet är att beskriva vad samhällsekonomiskt effektivt nyttjande av infrastrukturen innebär. Hur ser forskningsläget ut? Vilka är de centrala problemen? Samtidigt redovisar projektet vad Trafikverket gör på området, hur man kan se på avvägningar mellan banarbeten och trafik samt aspekter på hur stort knapphetsproblemet är.

Två huvudområden identifieras: optimeringsproblemet och värderingsproblemet. Det finns nära oändligt många alternativa lösningar vid tidtabelläggningen (optimeringsproblemet, datorstödet) och vilken input ska användas för att värdera dessa lösningar? Företagens vinst kan många gånger vara svaret, däremot finns det utmaningar på hur subventionerad trafik ska värderas. Det finns skäl som talar för att banarbetsentreprenörerna ska vara med involverade i kapacitetstilldelningsprocessen än vad fallet är idag. Det visar sig att de flesta får den kapacitet som sökts, däremot kan den tid man får på spåret vara mer eller mindre justerad från önskat läge (framförallt för godsföretag). Det intressanta var att vid intervjuer med järnvägsföretag framkom att man gör en bedömning själva av vad man kan få, dvs justerar sig innan ansökan om kapacitet.

Resultatet presenteras i en VTI-rapport, nyttjas i Transportstyrelsens egen rapportserie inom marknadsövervakning och marknadstillsyn. Resultatet blir även underlag till tillsyn, avvägningar i tvister och input till regelgivningen.

Tidtabelläggning. Principer, tumregler och utfall

Effektivare tillståndsprocesser

Målet med projektet var att ta fram kunskap om vad systembaserad styrning inom yrkestrafiken innebär i praktiken. Genom att se på yrkestrafiken utifrån och in och fokusera på vad som är viktigt för våra kunder så ändras tankesätt och fokus hos Transportstyrelsen. Potentialen till förbättring av systemet identifierades genom att förändra systemets logik, tydligare webbinformation, handlägga utifrån framtagna värdeskapande steg, följa upp underrättelser från polisen samt förändra styrningen med fokus på efterfrågan och kapabilitet.

Det främsta resultatet är att myndigheten genom FoI-projektet fått ökade förutsättningar att utveckla sin verksamhet kontinuerligt.

Slutrapport om intervention med tillämpning av systembaserad styrning med FOI medel