Återkoppling på remissynpunkter

Här finns en sammanställning över de vanligaste remissynpunkterna som inkommit till oss som vi har gett en återkoppling på.

I ett fungerande transportsystem krävs det att någon ger tillstånd till dem som ska använda det (till exempel få frakta gods med lastbil eller köra tåg). Det krävs också någon som på olika sätt kontrollerar att systemet fungerar.

Ett sätt att finansiera tillstånd och tillsyn, som vi kallar den verksamheten, är att använda pengar som staten får in via skatt. Då delar alla i samhället på kostnaden. Ett annat sätt är att den som vill ha ett tillstånd att köra bil, driva ett rederi eller en flygplats själva får betala både för att få tillståndet och för att någon kontrollerar att de följer reglerna.

I Sverige har riksdag och regering bestämt att det är den som vill använda transportsystemet på något sätt som också ska betala. De har också bestämt att det är Transportstyrelsen som ska ge tillstånd och utföra tillsyn. De avgifter Transportstyrelsen tar ut ska därför täcka de kostnader vi har för att vi ska ha ett säkert, tillgängligt och miljövänligt transportsystem både idag och i framtiden.

Eftersom Transportstyrelsens verksamhet sträcker sig över ett så brett område och fyra trafikslag, har vi väldigt många olika avgifter, mer än 800. I beskrivningen av avgiftsförändringarna är det därför svårt att gå in på hur varje avgift är beräknad för att vara helt transparenta. Vi kan däremot bli bättre på att beskriva hur våra kostnader fördelar sig i stora drag.

Det som kan sägas är att avgifterna i mångt och mycket bygger på den tid som läggs ner inom varje verksamhet. Tiden styr hur lönekostnader fördelas och ligger också till grund för hur gemensamma kostnader fördelas. Det kan till exempel röra sig om ekonomi- juridik och personalfunktioner som inte direkt är kopplade till ett ärende, men som i vissa fall är krav vi har som statlig myndighet och i andra fall krävs för att vår verksamhet ska fungera. När det gäller kostnader som direkt kopplade till ett ärende belastar det den verksamheten. Vissa kostnader, exempelvis inom it, är det ofta en del som direkt kan kopplas till en viss verksamhet och vissa kostnader som fördelas på fler verksamheter. Vi arbetar mycket med uppföljning av våra kostnader och vår tidredovisning för att säkerställa att kostnaderna hamnar inom rätt område och att rätt avgiftsbetalare belastas i slutändan.

Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra processer och arbetssätt. Det krävs också eftersom våra årliga anslag inte utökas i samma takt som priser och löner. Vi har sedan 2012 arbetat med effektiviseringar och vi ser att våra kostnadsbesparingar sedan dess uppgår till 300 miljoner kronor. Vi inser att vi kan bli bättre på att beskriva hur vi effektiviserar och tar med oss synpunkten inför kommande konsekvensbeskrivningar.

Sedan är det så att vi har tagit ut alltför låga avgifter inom vissa områden, vilket gör att intäkterna inte täcker våra kostnader, trots de effektiviseringar vi har genomfört. Då behöver vi höja avgifterna för att nå balans mellan intäkter och kostnader.

Eftersom höjda avgifter inte innebär att Transportstyrelsen får mer pengar till verksamheten, finns det inget sådant bakomliggande motiv bakom de avgiftsjusteringar vi gör.

Transportstyrelsen ansvarar för de avgifter som vi tar ut för vår verksamhet och för att avgifterna uppfyller de principer som finns. I vårt uppdrag ingår inte att göra konsekvensbeskrivningar som omfattar alla myndigheter på transportområdet. Vi ser ändå att det kan vara bra med ett utökat samarbete med övriga myndigheter, och ser över möjligheterna att inleda ett sådant samarbete inom avgiftsområdet.

Föreskrifter som reglerar avgifter har inte samma krav på konsekvensanalyser som andra föreskrifter som remitteras. När det gäller avgifter så genomför vi istället samråd med Ekonomistyrningsverket för att säkerställa ett korrekt avgiftsuttag.

Transportstyrelsen beskriver på ett övergripande sätt vilka förändringar som görs av avgifterna, varför förändringen görs och vilka som berörs.

Vi förstår att våra beskrivningar inte i upplevs att i tillräckligt hög grad behandla konsekvenser för företagens konkurrenskraft och hur det kan leda till förflyttning mellan trafikslag. Vi ser kontinuerligt över vår process och tar med oss synpunkten till vårt framtida arbete.

I den löpande timtaxan som Transportstyrelsen debiterar ingår det förutom lönekostnader som kan knytas till det direkta ärendet även en del av våra gemensamma kostnader. Det kan till exempel röra sig om it-stöd eller ekonomi- juridik och personalfunktioner som inte direkt är kopplade till ett ärende, men som i vissa fall är krav vi har som statlig myndighet och i andra fall krävs för att vår verksamhet ska fungera. Exempelvis har vi som statlig myndighet krav på en omfattande diarie- och arkivhantering för att säkerställa att våra handlingar hanteras på rätt sätt. Något motsvarande krav finns inte för privata aktörer. I avgiften ingår också kostnader för restid och resekostnader inom Sverige. Många ärenden kräver att vi besöker en plats för att genomföra kontrollen. Vi tar då inte ut någon extra avgift, utan den kostnaden slås ut på alla avgiftsbetalare inom området.