Svenskt forskningsprojekt ger bättre beräkningar av flygets klimatpåverkan

2017-03-30

De beräkningar av utsläpp från flyget som gjorts hittills i Sverige har underskattat flygsträckorna. Genom ett forskningsprojekt som genomförts under det senaste året har beräkningsmodellen förbättrats. Samtidigt har projektet gett ytterligare kunskap som i framtiden kan leda till lägre bränsleförbrukning och därmed en minskning av flygets klimatpåverkan.

Transportstyrelsen satsade 2016 forskningsmedel på att tillsammans med FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut och LFV genomföra ett forskningsprojekt för att förbättra den modell FOI använder för att beräkna hur stora utsläpp som sker från flyget. Nuvarande beräkningar av koldioxidutsläpp som FOI gör på uppdrag av Transportstyrelsen underskattar den flugna sträckan eftersom den utgår från den rakaste och kortaste möjliga flygvägen. I själva verket flyger flygbolagen aldrig den rakaste vägen. Om man jämför beräkningarna med den mängd flygbränsle som faktiskt sålts skiljer de sig med omkring 10 procent.

I projektet har FOI via LFV fått tillgång till verkliga radarspår från totalt 2 200 flygningar inrikes under några veckor 2016. Genom radarspåren har FOI kunnat förfina beräkningsmodellen så att skillnaden mellan beräknad och faktiskt flugen sträcka minskat med omkring 8 procent.

– Tack vare projektet har vi bidragit till att väsentligt förbättra Sveriges möjligheter att beräkna utsläppen från flyget, säger Therése Sjöberg, miljöhandläggare på Transportstyrelsen.

Utöver en förbättrad modell har forskningsprojektet gett andra värdefulla bonuseffekter för både klimat och flygbransch. Bland annat har det gett LFV verktyg att bättre kunna analysera hur de kan leda flygtrafiken på ett sätt som ytterligare sänker bränsleförbrukningen och på så sätt både minskar utsläpp och kostnaderna hos flygbolagen.

Ett annat område rör den så kallade höghöjdseffekten, det vill säga hur de utsläpp som sker på hög höjd ovan tropoppausen påverkar klimatet. Här har FOI kunnat konstatera att turbopropflygplanen i stort sett aldrig flyger så högt att de ger upphov till höghöjdseffekter. När det gäller turbojetflygplanen behövs mer forskning för att visa hur ofta de flyger på höjder som leder till höghöjdseffekter.

– Vi kommer därför att söka ytterligare forskningsmedel för att kunna titta vidare på detta. På så sätt kan vi få värdefull kunskap om hur höghöjdseffekten från flyget kan minskas, säger Therése Sjöberg.

Anm: De uppgifter som Sverige lämnar i sin klimatrapportering till EU baseras på mängden sålt flygbränsle, inte på FOI:s beräknade resultat.

Till toppen